I hate kallprat!

I dag på tunnelbanan, när jag hade hoppats på att få läsa min bok ifred, stötte jag ihop med en av mina brittiska kollegor. Det är skitjobbigt. Dels eftersom man då måste vara social och småprata och dels eftersom man dessutom måste göra det på engelska inför alla andra morgontrötta tunnelbaneresenärer. Det gick lite trögt så jag började ju efter en stund mala på som jag gör när jag blir nervös eftersom det är pinsamt tyst. Eller rättare sagt, jag maler på så att det inte ska bli pinskamt tyst. Jag berättade då att jag brukade lösa sudoku på morgonen när jag åker tunnelbana. Jag hinner vanligtvis med en och en halv sudoku, två om den första går ut snabbt. Det var ett misstag att berätta om min sudoku-vana. Dels fick jag förklara, på svengelska, vad sudoku var för nånting. "Its like a you know a japanese like crosswordpuzzle, you know with the numbers, one to nine" Därefter fortsatte jag berätta om min knasiga tanke jag brukar ha. Jag brukar tänka att om sudokun går ut, kommer det bli en bra dag. Men om den första inte går ut, eller om jag inte hinner göra den andra, brukar jag tänka att det kommer bli en jobbig dag. Jag vet inte varför jag började tänka så här, det var bara som en idé, men sen ligger det där i bakhuvudet varje gång jag räknar tyst i huvudet och skriver 8:or och 5:or. Denna tanke berättade jag för min brittiska kollega, också på engelska, å han tittade konstigt på mig och frågade "oh, do you have tourettes?"
Jag började fundera på om jag svurit extra mycket inför kollegan, eller om mitt sörmländska ursprung tagit ut sin rätt och fått mig att skrika arsle högt på ett personalmöte, men icke. Efter ett tag kom vi fram till att han trodde jag hade något slags tvångsmässigt beteende i samband med mitt sudokuande och jag försökte förklara att så inte var fallet. Men jag vet inte om det lyckades... när det dök upp en annan engelsktalande kollega skyndade den första iväg med honom och jag stod kvar själv med mitt sudoku i ett fast grepp.

I hate kallprat!

Kommentarer:
Postat av: Sara

Jo det är så här va att jag har en räknare från statcounter.com som jag har klistrat in i html-koden i min blogg. Den räknar hur många besökare man har varje dag och vilka sidor de kommer ifrån. Fast jag tror inte det funkar på blogg.se för där kan man inte ändra i koden (så man kan byta bakgrunder och sånt till egna bilder och färger), eller kan man det? Isåfall kan du ju skaffa en du med. Det är ganska kul.

2006-12-18 @ 19:54:07
Postat av: barbasyster

Berättade du också om dina tics när du ändå var i farten, de är ju faktiskt flänga på riktigt! "It´s like, you know, I have to open my mouth like really big you know, and I look kind of funny you know"

2006-12-18 @ 21:45:46
Postat av: mrspitepalt

Elaka syster! Jag kan inte hjälpa att jag hade en svår barndom och växte upp i bungalow där ingen ville ha mig i huset. Jag har faktiskt inte alls några tics. Har aldrig haft och kommer aldrig ha. Ibland måste man bara öppna munnen riktigt stort, om man vill att den bästa luften ska flyta in. Så det så!

2006-12-18 @ 23:03:46
Postat av: Ewa

VA?!! Tourettes? Nu var det ju han som gjorde bort sig tycker jag i alla fall. Och jag veeeeet, det är ju så pinsamt.Jag har lust att säga rakt ut "nu känns det pinsamt för att vi inte pratar med varandra men det är det ju egentligen inte" när det händer men då tror folk att man är galen då med.

2006-12-19 @ 07:55:14
Postat av: barbasyster

Ingen ville ha dig i huset?! Jag hittade dig i hundkorgen i mitt rum flera gånger och då fick du faksitt ligga kvar, trots att jag var sur tonåring. Det var bara att ditt rum var överbelamrat med lifesize-my little pony, så du själv fick inte plats.

2006-12-19 @ 10:41:53
Postat av: mrspitepalt

Ewa, ja men är det inte en konstig fråga. Det är som att säga "hey, are you insane? Å pinsamma tystnader är det värsta. Det apselut värsta är pinsamma tystnader på telefon. Jag har telefonskräck och när det ringer på Paltens telefon och han inte kan svara så brukar jag inte heller göra det å sen låtsas jag att jag inte hört nåt.

Barbasyster, är det konstigt att jag fick tics så, när jag fick dela säng med damphunden och han som åt älghuvuden? Var glad att jag inte fick något värre... blodöra, vattensvans eller såna där konstiga hudutslag som ledde till att jag låg på nätterna och gnagde hål på mina egna fötter.

2006-12-19 @ 22:14:11

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits