mrs Pitepalt

Helgen var trevlig, men alldeles för kort. Palten och Propellerkepsen drack wiskey och den hade Palten Alfons-skalle hela lördagen. Jag var nöjd över att mitt huvud var så lätt. Barbasyster och jag slöade hemma framför halvtrist film och en superstor skål smågodis. Och på lördagen åkte vi in till Uppsala och gluttade på julklappar och drack chai-latte, och jag insåg att det är ju i Uppsala som vi måste bo. Uppsala känns som hemma. Det är så mysigt och kallt och fullt av slott och torn och cyklande lättklädda studenter. Inte lättklädda så att de har bara ben och bikiniöverdel. Utan lättklädda så att det är minus tusen grader och blåsigt och de har varken vantar eller mössa eller halsduk, utan bara leggings och sommarskor. Som tur var är jag vuxen nu och kan ha både mössa och vantar. Även om man ju ser lite geeky ut. Men det är det värt. Och Uppsala är värt att frysa för.

Palten var inte helt emot idéen, så eventuellt blir det Uppsala som blir vårt hem någon gång i framtiden. Men vi är ju kända får att få beslutsångest, så det är ju inte hugget i sten precis. Men kanske i frigolit.

Som ni förstår köper vi ju inte det här huset heller. Det låg ju inte i Uppsala. Men annars var det ganska fint.