Hur dålig är man egentligen?
När man är vuxen och har ett jobb, borde man vara så här uttråkad då? Speciellt när man jobbar som lärare. För att vara en bra lärare måste man väl vara superengagerad och intresserad och läsa tusen böcker om sina ämnen varje kväll, och gärna sitta till klockan mitt i natten och förbereda lektioner och rätta skrivningar? Annars är man väl inte bra?
Men jag orkar inte göra allt det där. Jag bryr mig visst om mina elever, jag vill att de ska lära sig saker och tycka lektionerna är roliga och intressanta och jag försöker planera lektioner som de gillar. Men jag orkar inte sitta hela kvällarna och läsa på och förbereda. Jag gör det som krävs, och därmed basta! Men hur dålig lärare är man då?
Man vill ju vara en bra lärare. En sån som de gillar och respekterar och kommer ihåg i efterhand, men ändå orkar jag inte ägna hela kvällarna åt skolarbete. Jag är för trött och vill titta på TV och pussa på min Palt. När jag kommer hem från jobbet är jag ledig, åtminstone om jag kan vara det. Självklart går det ju inte alltid, och då jobbar jag. Men oftast går det, och då är jag ledig. Palten sitter mycket mer med jobbat på kvällarna. Planerar, rättar och power pointar. Han är så duktig, och säkert en mycket bättre lärare än jag.
Har man valt rätt yrke då, när man känner så här?
Men jag orkar inte göra allt det där. Jag bryr mig visst om mina elever, jag vill att de ska lära sig saker och tycka lektionerna är roliga och intressanta och jag försöker planera lektioner som de gillar. Men jag orkar inte sitta hela kvällarna och läsa på och förbereda. Jag gör det som krävs, och därmed basta! Men hur dålig lärare är man då?
Man vill ju vara en bra lärare. En sån som de gillar och respekterar och kommer ihåg i efterhand, men ändå orkar jag inte ägna hela kvällarna åt skolarbete. Jag är för trött och vill titta på TV och pussa på min Palt. När jag kommer hem från jobbet är jag ledig, åtminstone om jag kan vara det. Självklart går det ju inte alltid, och då jobbar jag. Men oftast går det, och då är jag ledig. Palten sitter mycket mer med jobbat på kvällarna. Planerar, rättar och power pointar. Han är så duktig, och säkert en mycket bättre lärare än jag.
Har man valt rätt yrke då, när man känner så här?
Kommentarer:
Postat av: Evasleva
absolut. Det är ju just ett jobb! Inte en mission. Det är en förlegad tanke att man ska "brinna" för sitt jobb. De som brinner har också en tendens att bli utbrända. Det är likadant som socionom. Vi förväntas ha ett "kall". Men det är ju faktsikt bara ett jobb! Ett jobb som man förhoppningsvis trivs med, gör bra och så. Men ett jobb.
Trackback