Kriget om trappuppgången fortsätter
Kriget i trappuppgången fortsätter. Nu har det dock kommit in en ny deltagare. Eller snarare så har denna person visat sitt fula tryne, hon har nämligen varit inblandad från första början. Denna person anser att dörren allltid måste vara stängd. Den får aldrig någonsin vara uppställd. Oavsett om dörren är låst eller olåst. Oavsett om det är vår, vinter, sommar eller höst. Oavsett om någon har bajsat i trappuppgången och stanken är förskräcklig. Dörren ska alltid vara låst.
Detta blev vi uppmärksammade om när hon upptäckte att den var uppställd. Det var i fredags klockan åtta på kvällen, när porten fortfarande är olåst. Jag hade gått över gatan för att möta Palten som hade bilen full med pryttlar. Anledningen till att jag ställde upp dörren var för att någon (antagligen den galna människan) hade sprutat ut en halv flaska parfym i trappuppgången. Så istället för att stinka kattkiss, luktade nu trappuppgången sur doftande kärring. Man kunde knappt andas och därför ställde jag upp dörren. Men det skulle jag inte ha gjort.
Hon blev helt galen. Skrek och gormade om att dörren minsann skulle vara stäng, hon hade bott där i sju år och dörren hade aldrig varit uppställd och det skulle den inte var nu heller. Hon vaktade dörren. När jag påpekade att dörren stått uppställd i ungefär fem minuter medan vi bar in saker och att den ändå var olåst fortsatte hon skrika om att folk inte skulle komma in och tända eld på huset. Hon menade alltså att ungdomar som går förbi och ser en uppställd dörr, genast blir pyromaner. Men är dörren stängd, då ligger tändstickorna snällt kvar i fickan. Dessutom tyckte hon att det luktade ros i trappuppgången.
Jag var så arg att jag grät när jag kom in. Det går ju inte att resonera med såna människor. Hon har bott där i sju år, tillsammans med sin sorgliga man som är full klockan 10 på morgonen en vardag. Det viktigaste i hennes liv är att vakta den där j-a dörren. Och vi måste leva med stank i trappuppgången och grannarna från helvetet.
Dumma kanelkärring!
Detta blev vi uppmärksammade om när hon upptäckte att den var uppställd. Det var i fredags klockan åtta på kvällen, när porten fortfarande är olåst. Jag hade gått över gatan för att möta Palten som hade bilen full med pryttlar. Anledningen till att jag ställde upp dörren var för att någon (antagligen den galna människan) hade sprutat ut en halv flaska parfym i trappuppgången. Så istället för att stinka kattkiss, luktade nu trappuppgången sur doftande kärring. Man kunde knappt andas och därför ställde jag upp dörren. Men det skulle jag inte ha gjort.
Hon blev helt galen. Skrek och gormade om att dörren minsann skulle vara stäng, hon hade bott där i sju år och dörren hade aldrig varit uppställd och det skulle den inte var nu heller. Hon vaktade dörren. När jag påpekade att dörren stått uppställd i ungefär fem minuter medan vi bar in saker och att den ändå var olåst fortsatte hon skrika om att folk inte skulle komma in och tända eld på huset. Hon menade alltså att ungdomar som går förbi och ser en uppställd dörr, genast blir pyromaner. Men är dörren stängd, då ligger tändstickorna snällt kvar i fickan. Dessutom tyckte hon att det luktade ros i trappuppgången.
Jag var så arg att jag grät när jag kom in. Det går ju inte att resonera med såna människor. Hon har bott där i sju år, tillsammans med sin sorgliga man som är full klockan 10 på morgonen en vardag. Det viktigaste i hennes liv är att vakta den där j-a dörren. Och vi måste leva med stank i trappuppgången och grannarna från helvetet.
Dumma kanelkärring!
Kommentarer:
Trackback