mrs Pitepalt

Nu sitter jag här och försöker njuta av den sista timmen jullov, innan jag ska gå i säng och sedan försöka gå upp fyra timmar tidigare i morgon än jag gjort någon annan dag på hela lovet (nästan), och det går väl så där. Jag borde ha rättat två klassers arbeten under lovet, men jag har verkligen inte orkat eller hunnit.

Eller jo hunnit skulle jag väl kanske ha gjort, men då hade jag fått gjort det hemma hos systrarna, och det känns inte särskilt trevligt, eller troligt, så den enda tiden som fanns var från fredag eftermiddag och sen nu i helgen. Fredagen ägnades åt att komma hem, vara glada över att ultraljudet gått bra och gnälla över att lägenheten luktade gammal fot. Lördagen ägnades åt att få lägenheten att inte lukta fot och idag.... Ja, det började bra, eller det började. Kanske lite senare än jag hade tänkt. Jag ställde klockan på åtta, men eftersom jag låg vaken i natt i vad som kändes som flera timmar orkade jag inte gå upp åtta, så jag gick upp halv elva istället, mycket bättre.

Efter att vi ätit frukost och internetat lite fick Palten för sig att gå och simma. Eftersom jag ju faktiskt har simkort tänkte jag att det var bäst att jag gick med. Det var trevligt. Jag har simmat lite mer än Palten de senaste åren så han tyckte det var jobbigt och blev helt utmattad, vilket jag inte blev, vilket är trevligt eftersom det inte sker särskilt ofta. Sen handlade vi, kom hem och åt, läste lite och sen är det helt plötsligt kväll. Och jag har inte gjort någonting. Ångest och morr, och ett jättelångt och ointressant inlägg som inte ens jag orkar läsa igenom igen. Läs det inte ni heller.