Pysslandet fortsätter
Jag är dock inte nöjd. Dels räknade jag fel på hur lång den sista raden skulle bli och därför hamnade den helt snett, och sen blev vissa bokstäver väldigt fula. Jag skyller delvis på tyget i bodyn, det var nog inte riktigt menat att bli broderat på, och delvis på att jag inte kan göra korsstygnsbroderier. Vi får väl se om han får ha den på sig ändå. Nästa gång blir det ett annat slags tyg och så kanske jag bara skriver hans namn, blir lite färre bokstäver.Dessutom har jag börjat pyssla ihop en liten "mitt första år"-bok.
Vi får väl se hur bra den blir. Palten oroar sig mest över våra eventuella framtida barn. Han tror inte de kommer få något pyssel alls, men det ska vi nog bli två om. Eller så får jag gömma alla Kottens pysslade grejer...Hehehe, jag är också lite rädd för att man bränner allt krut nu och nästa barn inte får något alls. Vi tar ju typ 500 bilder i veckan på Skolbebisen, det lär vi ju inte göra nästa gång!
Oddsen för att Kottens eventuella småsyskon får 'Första året böcker' är troligen lägre än för många andra barn eftersom du är pysseldrottningen. Jag tror att alla mina barn har varsinn bok, jag är ganska säker på att det inte är skrivet ett jota i den oranga dam-apans bok. Man inser iof att en miljarrrrd kort på en tre äpplen hög rödskrynklig person som ligger och stirrar på en filt på golvet inte är de enda fotona man vill ha i sitt album (eller i vårt fall i en gammal korg i tvättstugan). Det vore roligt att se hur vi såg ut också, på åtminstone något kort. Fota er själva så att ni om några år kan säga den gamla klassikern 'tänk ändå så unga vi ser ut'.
Tack för barnvaktandet familjen Palt!