Sista checken

*Festprogrammen klara - check!
*vigselprogrammen klara - check!
*Förlovningsringen patinerad och uthämtad - check!
*Armband gjorda och klara - check!
*Skorna ingångna och vita igen (efter en dust med nagellackborttagningsmedlet) - check!
*Albumet där gästerna ska skriva en liten hälsning och där bilderna vår fotograf tar av dem ska sitta, klar- check!
*Väskan packad med alla viktiga bröllopprytlar - check!

Kvar att göra
*Köpa tyll till rispåsar.
*Köpa pennor till gästalbumet
*Hämta ut frack och underkjol
*Köpa snacks och godis till kvällen
*Lämna in allergier och bordplacering till restaurangen
*Binda min bukett och paltens coursage
*Lära mig hur man gör föregående punkt
*Gråta och slita mitt hår över att buketten ser ut som hej kom och hjälp mig
*Välja brudvals
*Lära oss dansa vals
*Få panik och gråta och slita mitt hår över att vi inte kan dansa vals
*Åka till frisören och förhoppningsvis se ut exakt så som jag föreställt mig
*Hämta ut tårtan och hoppas på att det löser sig bra med de underbara caketoppers vi köpt
*Ta på mig klänningen och skorna och alla vita pryttlar och hoppas på att de är vita åtminstone genom vigseln
*Ta kort och hoppas de blir fina
*Vänta vid kyrkan och hålla inne en nervös kräk som hela tiden vill komma ut
*Vänta i vapenhuset när alla gäster satt sig och försöka undvika att svimma
*Gå in och hoppas på att alla rara syskonbarn inte börjar gråta eller får panik och vägrar gå
*Gå nerför den superlånga altargången och hoppas på att inte snubbla/svimma/dö

Och sen kan jag inte planera mer, eller förutse kanske man skulle kunna säga. Efter det kan vad som hels hända, och det kommer säkert bli bra alltihop.

Nu skriver jag nog inte mer förrän jag är fru Pitepalt på rikt. Tror jag....

Önska oss lycka till!


Morr!

Tänkte kombinera planering och förberedelse med att gå in mina bröllopsskor. Jag tvekade lite först, men sen tänkte jag att äh, de kommer nog inte bli smutsiga och jag ska ju ändå ha dem ute sen. Men vad händer? Efter typ fem sekunder har jag nu fått en fult brunt streck på ca 1½ cm längst fram på skon, som till och med jag ser fast jag är halvblind utan glasögon. Det är inte tlevligt! Och det är ännu ett tecken på att jag inte kan ha vita kläder.

Hur det nu ska gå på lördag...

Mr och mrs effektivitet

Bröllopskrisen är undanröjd. Vi har stulit/lånat herr och fru Bratwursts bröllopslåt som de ska ha en gång när de gifter sig, och jag tror att det är okej med fru Bratwurst. Jag frågade fyra gånger och hon sa ja varje gång, men hon är ju så snäll, så jag tror inte hon skulle säga nej även fast hon tyckte så. Hoppas i alla fall att hon tycker det är okej (?)

Idag har vi varit mycket effektiva. Handlat allt på vår lista, bland annat en handväska till mig och strumpor till Palten. Vi har dock också blivit osams ungefär två miljarder gånger, men nu är vi sams. Vi ska vara ännu mer effektiva de följande fem timmarna och förhoppningsvis göra klart festprogram och vigselprogram. Håll tummarna!


Bröllopskris

Nu är det ju bara två sekunder kvar till bröllopet och mycket, alltför mycket, är inte klart. Dessutom ringde just min kompis som också är min länk till killen som ska sjunga i kyrkan och berättade att den duett vi har valt förr fem månader sen inte kan sjungas. Vi hade valt låten Come what may, från Moulin Rouge, och jag har laddat ner den till Ipoden och lyssnat och tänkt och nästan gråtit en liten tår på tunnelbanan. Å inte då för att jag var tvungen att åka till min dumma skola, utan för att jag kände att det skulle bli så bra och svulstigt i kyrkan med den låten. Men det var en väldigt  "bra" anledning till varför det inte gick. Eller bra och bra, snarare väldigt motiverat. Tjejen som skulle sjunga i duetten hade precis förlorat en släktning och på den släktningens bröllop sjöng hon just den sången. Så nu kände hon att hon inte klarade av att sjunga låten på vårt bröllop. Något jag självklart förstår, men det skapar ju helt klart lite mer att göra för oss. Vad ska vi nu ha för låt?? Ingen för gammal eftersom vi redan har en sån, ingen för bröllopig som är med på varende vigsel, och ingen som har varit på någon annans bröllop. Alltså något bröllop vi har varit på. Hjälp!? (Det där sista är ju svårt för er att veta, men det är mer en av mina motiveringar)

Check!

Idag har vi träffat frisören. Det kändes mycket bra. Hon hade palestinasjal och sa att hon också hade frissigt hår, så vi var ju nästan tvillingsjälar. Sen provåt vi bakelser och pratade utseende på tårtan med konditorn. Även fast de tre moussebakelserna var jättesmaskiga blir det nog en klassisk prinsesstårta. Vi har tittat på rosor, alla vackra, men så svårt att välja. Och slutligen har jag lämnat in min förlovningsring för upputsning.

*Klapp, klapp, klapp*   (alltså inte klapp som applåd utan mer "så var det klart!")

Nu sitter jag här med ett naket ringfinger och försöker leta upp en projektor som vår toastmaster Teddy efterfrågar. Till vad undrar vi misstänksamt och nyfiket...


Bara så ni vet

Palten har återvänt från sin svensexa, lite mör, lite solbränd, ganska bakis. Just nu ligger han i min säng hos King Lear och funderar över om han orkar åka bil de 15 milen hem. Åka bil, inte köra.
I morgon ska vi träffa frisör och konditor, det känns bra och roligt. Hoppas frisören är trevlig. Sen väntar väskustvistelse över midsommar, där vi förhoppnignsvis kommer hinna skriva lite på festprogrammet, och inte äta för mycket onyttigheter. Sen ska vi träffa prästen nästa måndag och sen är det ju snart dags. Den stora dagen.
Jag vet inte hur mycket jag kommer blogga fram till dess, vi har ju inte internet. Men jag ska försöka. Nu är jag så tråkig så nu måste jag sluta. Jag har för mycket bröllop på hjärnan för att kunna skriva om något annat.

Kaninen

Palten är på sin svensexa, as I blogg. De kom och hämtade honom klockan åtta i morse och jag fick precis ett mms där han, klädd i vit kaninkostym, stod framför en skylt med texten utrikesflyg på Arlanda. Om jag inte visste att de skulle spela paintball klockan tolv skulle jag vara lite nervös.

Snart över

I morgon är det skolavslutning. Sista dagen med elever. Det ska bli både skönt och lite sorgligt. Vissa kommer jag sakna och vissa hoppas jag att jag aldrig behöver undervisa igen. Sen behöver jag bara vara på skolan en dag till och sen finito! Det ska bli så skönt. Sen bara sommarlov och bröllop och resor, och sen blir det höst...

Ja ja, det löser sig nog. Allt måste vara bättre än det där stället.

Puh!

Ju mer bröllopsstress och tankar som flyger runt i min hjärna, ju mindre lust och energi att blogga. Jag kan inte formulera tankarna på ett sätt som inte låter som prutt. Det är så mycket kvar att göra och fixa och inhandla och dona med, åtminstone känns det så. Jag orkar inte ens tänka på det...
Bloggmelt down.

Gröna lund

Idag har jag varit på Gröna lund med min favorit-nia. Vi var där i fyra timmar och det var fullt med tonåringar och annat löst folk. Dessutom var det väldigt varmt (King Lears termometer står just nu på 47,9 i solen) och långa köer både här och var. De två lärarna som jag var där med var lite mesiga och vågade inte åka så mycket, så jag åkte bara några åk. Sen fick det vara nog.
Då hade vi sett tillräckligt många översminkade, lättklädda tonåringar hångla, hänga, tränga sig, skrika, tjoa, skratta och smaska. Vi har hört diskussioner om hur snygg han den blonda i Vilda musen var och att det här är faktiskt inte min bh, den är prickig, det är en bikini. Nu kan jag väl tycka att den bikini inte heller behöver komma ut och lufta sig just i kön till Kv asten på Gröna lund, men hallå, det är ju faktiskt en bikini! Så då var det dags att gå hem.
Nu sitter jag här i svalkan inomhus och njuter av att det bara är tre dagar kvar och sen aldrig igen min dumma skola!

Inte så mycket snurr här inte.

Vi insåg just att det kommer bli lite dyrare än vad vi först tänkt. Detta för att vi fläskade på med gästlistan när vi ändrade plats för middagen, detta hade vi på något sätt förträngt när vi satt och räknade på hela budgeten. Dessutom trodde vi ett tag att vi hade tio sköna tusenlappar till undanstoppade, men det hade vi inte. Så nu ligger vi helt plösligt 14.000 back. Det kommer nog i och för sig lösa sig. Vi kommer nog få något litet bidrag från diverse föräldrar, och dessutom har vi varsinn lön till som vi kan snatta ifrån. Men ändå... Det kändes så lugnt nyss och sen helt plötsligt är det inte alls lika säkert. Jobbigt!


Bekymmer

Nu är det bara tre veckor kvar och det är ju ingenting. Läskigt! Vi var och provåt menyn idag och den var jättegod. Men jag har börjat fundera på ifall vi ska ändra tiden på bröllopet. Efter att vi pratade men vår restaurangkille förra gången, kändes det som det skulle bli ont om fest-tid när bröllopet var klockan 3, jag vet inte riktigt varför, men jag ringde i alla fall och ändrade till klockan 2, och sen skickade vi ut alla inbjudningskort. Men nu börjar jag funder på om 2 är lite i tidigaste laget, kanske skulle 3 vara bättre. Då kan folk också checka in innan bröllopet, och vi behöver inte boka vandrarhemmet från fredagen. Men det innebär också att vi måste ringa runt till alla 100 gäster och säga att bröllopet är framskjutet en timme. Och mig och telefoner...
Näe, jag vet inte vad vi ska göra!! Vad tycker ni?

Grattis, kollegan

För några veckor sedan fyllde en kollega år, hela 24 år. Nu när jag är 26 kan jag tycka att hon är så ung, så ung och jag är så gammal.
Självklart passade jag på att pyssla lite
11047-175

Min fina Palt

I tisdags när jag kom till Palten hade jag en riktig lyxkväll. Först mötte han mig vid tåget, sen gick vi hem och brottades med universums största geting som tagit sig in i lägenheten. Den var säkert sjutton cm lång (eller nja, kanske tre) och satt i taket och lät som en motorcykel (eller kanske en liten, liten motorsåg), men efter att ha jagat ut den med hjälp av två tidningar och väldigt många ihh och hjälp, så fortsatte det mysiga. Palten hade städat hela lägenheten, tvättat och förberett middag. Jag fick sitta på balkongen och dricka cider i stort vinglas samtidigt som han stor i köket och tillagade middagen, och ingen hjälp ville han ha. Vi åt Wallenbergare med fetaostsås och färskpotatis. Mycket gott! Till efterätt åt vi jordgubbar och grädde. Också det väldigt gott! Sen tittade vi på Uggly Betty och Desperate housewifes och drack vin. Härligt! Min Palt är så bra!

I går gluttade vi lite i affärer, ända tills Palten började få hårda käkar och en sån där jagad-affärsblick som bara han kan få. Då åkte vi in till Västerås och gick på bio. Pirates of the Caribbean: At World's End. Inte lika bra som ettan och tvåan. Sorry
Johnny, du är snygg, men det räckte helt enkelt inte.

Bukett nr 1

Jag har ju fått för mig att jag ska kunna binda en egen bröllopsbukett. Det är en kombination av att spara pengar och att vilja pyssla och bestämma så mycket som möjligt. Det som är negativt är dock att jag aldrig blir nöjd och att jag antagligen inte heller kommer bli det med min bukett. Jag kommer vara tvungen att provbinda så många gånger att det säkert blir dyrare än en floristbunden bukett hade blivit. Dessutom slutar det säkert med att jag sliter sönder alla blommor i ett känsloutbrott kvällen innan bröllopet och sen är jag tvungen att ha en blomkål till bröllopsbukett.

Idag tyckte jag i alla fall att det var på tiden att jag provband en bukett. Jag köpte två buketter rosor på Hötorget för 60 kronor och sen satte jag igång. Som hjälp på vägen hade jag den här
hemsidan. Där visar de steg för steg hur man binder en egen brudbukett av rosor, och så blir det så här vackert.image178

Så glad i hågen satte jag igång och band, och sen band jag lite mer, och sen band jag om en gång. Och sen blev det så här11047-177. Och rätta mig om jag har fel, men det ser inte riktigt likadant ut som på deras bild. Varför är den så liten och ojämn? Nu ska jag ju inte ha röda rosor utan ljusrosa och cremefärgade, men det hjälper nog inte så mycket när buketten ser ut som en tjock liten blomstervårta. Det är inte snyggt!

Så nu måste jag provbinda en ny bukett. Än så länge är vi alltså uppe i 60 kronor. Vem håller räkningen? 

För jag har snart slutat jobbet, för jag har snart slutat jobbet, för jag...

Har haft sista lektionen med tre av mina klasser idag. Det var lite sorgligt och lite skönt. Min åtta som jag haft hela året kramade mig och tyckte jag skulle stanna kvar nästa år också. Den stöddigaste killen var först fram och gav mig en kram. Det är ganska mysigt att var lärare snart, och ännu mysigare kommer det bli om en vecka, för då är det nämligen sommarlov!

Stress, stress, stress

Jag har ingen ro för bloggning. Bröllopet är nu bara tre veckor och fem dagar bort, och jag börjar bli lite stressad. Vi har fortfarande inte bokat någon tårta, endast tårtställning, menyn är inte färdig, vi måste prata med dj:n, boka in ett möte med prästen, beställa blommor, skriva middags- och vigselprogram samt 100 placeringskort. Dessutom borde jag provbinda buketten snart. Jag är inte lite stressad, jag är BAUTA stressad.

När ska vi hinna allt? Och hur bra kommer det bli? Och varför har ingen av våra 100 gäster anmält att de är allergiska, eller vegetarianer? Palten menar att har de inte anmält det så får de skylla sig själva, men jag tycker det skulle va lite tråkigt om hälften av gästerna fick allergiska reaktioner så vi satt med en hel restaurang full av Alfonsskallar. (Alltså jag tycker inte själva Alfonsskallarna skulle vara jobbiga, ganska roliga faktiskt, men själva obehaget och den eventuelle syrebrist som våra gäster skulle lida av, den vill jag helst undvika)

Dessutom måste jag ringa frisören och höra med henne om hon vet något om hur man kan täcka tatueringar. Nog för att jag kan stå för min tatuering som jag skaffade i min alternativa tonår, men svart tribalmönster på överarmen och vit brudklänning med ljusrosa rosor matchar inte riktigt. Åtminstone inte i min värld. Har någon några förslag eller ideér?

Jag är trött

Jag har inte hört något från om jobbet än, även fast han sa att han skulle höra av sig senast fredag. Det är nu måndag och det ser inte ljust ut för mig. Men jag vet inte riktigt vad jag vill höra från honom heller, så det kanske inte är så farligt om det dröjer. Antagligen kommer han ringa och säga att de inte är intresserade, eftersom det dröjer, men jag vet inte.
Jag är så trött på att inte veta. Trött på att pendla på tåget fram och tillbaka. Trött på att planera måndagens och helgens kläder på torsdag kväll. Trött på att stressa till tåg och av tåg och på tåg och till tunnebana och på tunnelbana och av tunnelbana. Jag vill ha ett riktigt hem där alla mina kläder hänger i garderoben och inte ligger intryckta under en tältsäng. Jag är trött på det här.

Sötsugets drottning

Så mycket snask och godis som jag har ätit i helgen borde jag aldrig mer vara godissugen. Men jag vet ju bättre eftersom jag har känt så här förut, och jag har alltid blivit godissugen igen. Vissa männskor påstår att de har förätit sig på godis och tycker inte om det längre, men antingen är det människor som inte gillar godis från första början, eller så har de bara hittat på. För så mycket godis som jag ätit i mina dagar borde jag ha förätit mig femton gånger om. Just nu känns det som om jag har druckit ur den där chokladfloden i Kalle och chokladfabriken och oavsett hur mycket grönsaker jag äter försvinner inte smaken av socker. Det blev ju inte bättre när Barbasyster och Propellerkepsen kom hem med polkagrisar, och dessutom tittar jag på Sjunde himlen så sliskigheterna flyger brett och vitt.

Nu ska jag i alla fall försöka äta lite sallad och hoppas på att det blir bättre. Men jag kan inget lova.

Barnvakt

Palten och jag är hos Barbasyster och co, Barbasyster och Propellerkepsen ska på bröllop i morgon och Palten och jag ska vara barnvakt. Tre dagar ihop med Benny, Stora- och Lilla-Orange. Vi kommer bara äta snask och titta på barnfilmer. Mycket bra!

hits