Happy me-day!
Idag fyller jag år. Min första födelsedag som mamma. Innebär detta att man från och med nu bara måste önska sig snälla barn i födelsedagspresent?? Jag hoppas inte det. Jag gillar att önska mig saker. Jag har redan fått två paket och två vackra kort från King Lear, Ålle-Bålle och Blonda-My. Dessutom tog King Lear Kotten i morse när han vaknade okristligt tidigt så jag fick sova 40 minuter extra. Mycket trevligt.
Idag ska vi äta våfflor, gå på H&M och förhoppningsvis fika något smaskigt. Ha en trevlig dag, hörrni!
Chokladbebisen
Hittade en artikel idag i en tidning hemma hos King Lear. I den stod det att forskare vid Universitetet i Helsingfors kommit fram till att bebisar vars mammor ätit choklad under graviditeten blir gladare och livligare. Ni som har träffat Kotten kan väl bara instämma på att han är båda. Glad och livlig. Jag visste nog att de där 200 grams chokladkakorna jag trök i min framför TVn skulle göra nytta! I artikeln står det att så kallade Chokladbebisar är mer aktiva och reagerar mer positivt på saker, de skrattar och ler mer än bebisar vars mammor inte ätit choklad och de är mindre rädda för nya situationer.
Det är ju bara bra grejer. I och för sig är väl det där med mer aktiva lite jobbigt kanske. Igår när vi var hos Bratwurstarna försökte han hångla med Miniwursten flera gånger. När Mammawursten äntligen lyckades vika ihop sin spända pojke och sätta honom på golvet såg Kotten sin chans. Han tog tag om Miniwurstens huvud med sina hårda nypor och närmade sig honom med öppen mun. Miniwursten stelnade till och försökte vifta bort honom. Men få saker stoppar en Kotte när han har ett mål.
Men överlag är vi nöjda och jag inser nu att jag med gott samvete kan moffa choklad även i samband med eventuella framtida graviditeter, najs!
Jag har något vagt minne av att jag ville bli av med alla chokladkilon jag smaskade på mig under graviditeten, men det gömmer jag långt bak i hjärnan. Bakom stora bitar Marabou helnöt och Dark Rasberry.
Najs!
Idag har varit en bra dag. Jag har:
*Fyndat på bokrean
photopearls.
*Ätit
såklart!
*Fått tidig födelsedagspresent till mig och liten present
till Kotten från min kompis fru Down Under. Hon är bebisrund och ska ha en liten kotte (flicka tror jag) inom några veckor. Roligt! Tack för fina presenter (jag har redan öppnat, man kan ju inte hålla sig...) Jag vet inte varför Kottens hand ser så enorm ut på den här bilden. Han har inte dasslockshänder på rikt. Faktiskt!
*Virkat en blomma
som jag ska sätta på min mössa.
I morgon bär det av till Stockholm för mer sportlovsmys. Najs!
*Fyndat på bokrean
photopearls.*Ätit
såklart!*Fått tidig födelsedagspresent till mig och liten present
till Kotten från min kompis fru Down Under. Hon är bebisrund och ska ha en liten kotte (flicka tror jag) inom några veckor. Roligt! Tack för fina presenter (jag har redan öppnat, man kan ju inte hålla sig...) Jag vet inte varför Kottens hand ser så enorm ut på den här bilden. Han har inte dasslockshänder på rikt. Faktiskt!*Virkat en blomma
som jag ska sätta på min mössa.I morgon bär det av till Stockholm för mer sportlovsmys. Najs!
Mina knasiga karlar
Nu har jag sovit på soffan ännu en natt. Men inte för att jag har varit olydig utan för att Kotten ju förstås ska lära sig att sova själv. Klockan fyra vaknade jag, men inte av en skrikande bebis utan av kokande vatten i köket. Efter någon minut ser jag Paltens runda skalle titta in genom dörren. Han hade inte kunnat somna om när Kotten vaknade och var ledsen någon timme innan och nu var han hungrig och hade kokat några ägg! Men min man måste ju vara flängast ever! Vem blir hungrig klockan mitt i natten och går upp och kokar några ägg?!
Dessutom bet Kotten mig i tutten igår så det kom blod. Inte så att det rann, men det gick igenom huden. Aj!
Vad är det för karlar jag bor med egentligen?!
Monday, monday
Projektet att sluta nattamma fortsätter. I natt skrek Kotten lite mer, men fortfarande inte jättemycket. Men han vaknar ganska ofta och det är nog jobbigt för Palten. Vid fem gick jag in och tuttade när han vaknade och sen vaknade han vid tjugo över sex och tyckte det var morgon. Jag lyckades dock få honom att sova till kvart över sju. Sen gick vi upp och gick på babyrytmik och Palten sov lite längre.
Min nästyngsta systerdotter, här känd som Blonda-My, har startat en blogg! Där skriver hon om sin tennisträning och när hon åker tåg eller spelar nintento. Roligt! Här är den, Lulans blogg.
Nu sover Kotten och Palten och jag ska fortsätta florpa runt. Palten har sportlov och vi gör ingenting, bara hemmaprylar. Det är trevligt!
Min nästyngsta systerdotter, här känd som Blonda-My, har startat en blogg! Där skriver hon om sin tennisträning och när hon åker tåg eller spelar nintento. Roligt! Här är den, Lulans blogg.
Nu sover Kotten och Palten och jag ska fortsätta florpa runt. Palten har sportlov och vi gör ingenting, bara hemmaprylar. Det är trevligt!
Operation Sluta nattamma har inletts!
Palten och jag har inlett operation Sluta nattamma.
Inatt sov jag på soffan i vardagsrummet och Palten och Kotten sov i sängen. Han vaknade nog lite då och då och skrek men inte flera timmar i sträck som jag hade trott. Men jag tror Palten tyckte det var ganska jobbigt ändå. I vanliga fall skriker han ju aldrig på natten och Palten vaknar bara någon gång.
Vid kvart i sex vaknade han och då gick jag in och han fick tutta. Både jag, Kotten och tuttarna tyckte det var bra. Tuttarna var hårda som två bowlingklot och mitt linne var alldeles blött (Barbasyster, läs detta för Propellerkepsen så kräks han nog i sin propellerkeps. Och då har jag inte ens skrivit om när jag stod och mjölkade ur tuttarna över handfatet innan jag gick och la mig...) Kotten låg länge och tuttade med öppna ögon, på båda tuttarna.Sen sov han till klockan sju, då tuttade han lite tilll och sen bet man mig och flinade och då var det dags att gå upp.
Nu datorar jag, Kotten river ut pärmar ur stringhyllan och bläddrar i dem och Palten sover. Det känns som en bra start på vår operation. Vi får väl se hur det fortsätter.
Inatt sov jag på soffan i vardagsrummet och Palten och Kotten sov i sängen. Han vaknade nog lite då och då och skrek men inte flera timmar i sträck som jag hade trott. Men jag tror Palten tyckte det var ganska jobbigt ändå. I vanliga fall skriker han ju aldrig på natten och Palten vaknar bara någon gång.
Vid kvart i sex vaknade han och då gick jag in och han fick tutta. Både jag, Kotten och tuttarna tyckte det var bra. Tuttarna var hårda som två bowlingklot och mitt linne var alldeles blött (Barbasyster, läs detta för Propellerkepsen så kräks han nog i sin propellerkeps. Och då har jag inte ens skrivit om när jag stod och mjölkade ur tuttarna över handfatet innan jag gick och la mig...) Kotten låg länge och tuttade med öppna ögon, på båda tuttarna.Sen sov han till klockan sju, då tuttade han lite tilll och sen bet man mig och flinade och då var det dags att gå upp.
Nu datorar jag, Kotten river ut pärmar ur stringhyllan och bläddrar i dem och Palten sover. Det känns som en bra start på vår operation. Vi får väl se hur det fortsätter.
Kalajs!
I går hade vi gemensamt kalas för mig och Dr Snuggles. Inbjudna var Bratwurstarna, inklusive vovve och Miniwurst, och Grenmans. Vi fikade mycket och länge, bland annat
minimuffins.
Pojkarna satt i vardagsrummet och pratade ränta och börsfall och tittade på skidsky....ZZZZZZ oj, förlåt! Det var så tråkigt att ens skriva det så jag somnade.
Vi damer satt i köket och skvallrade, pratade kläder och koner och allt möjligt bra.
Jag fick fina muffinsformar, presentkort på H&M och tulipaner.
Roserna fick jag av Palten på alla hjärtans dag. Han fick gelehjärtan av mig.
Det var mycket trevligt att träffa alla, vänner är härligt!
minimuffins.
Pojkarna satt i vardagsrummet och pratade ränta och börsfall och tittade på skidsky....ZZZZZZ oj, förlåt! Det var så tråkigt att ens skriva det så jag somnade.
Vi damer satt i köket och skvallrade, pratade kläder och koner och allt möjligt bra.
Jag fick fina muffinsformar, presentkort på H&M och tulipaner.
Roserna fick jag av Palten på alla hjärtans dag. Han fick gelehjärtan av mig.Det var mycket trevligt att träffa alla, vänner är härligt!
1000 vuxenpoäng minst!
Idag har vi haft en mycket produktiv och duktig dag. Vi började med att äta frukost vid matbordet alla tre. Bara det är en bedrift. Vi brukar äta lite tonårsaktigt så där framför TV och dator. Sen tvättade vi, eller snarare Palten. Om någon tror att jag tänker gå ner i the Shinning-källargången så är de tokiga. Jag och Kotten gick till affären och sen mötte Palten upp där. Efter det gjorde jag lunch och gav Kotten samtidigt som jag bakade muffins till i morgon då det vankas kalas. Palten damsög och moppade. Sen ställde vi iordning bland våra böcker och bokhyllor och Palten gick upp med julkartongerna och lite annat skrot på vinden. När han gjorde det gjorde jag gnocchi. På rikt, från knölig potatis till färdig gnocchi! Jag kände mig så huslig så det var skrämmande. Nu har Palten lagt Kotten, som bara skrek fem minuter, och vi sitter framför TVn. Hur mycket småbarnsföräldrar är inte vi?! Vi har bara gjort nyttiga saker hela dagen och det känns kanon! Nästan för bra. Kanske måste jag gå ut och slicka på en lyktstolpe eller äta gul snö eller något annat onyttigt för att kompensera...
Så här kul har vi det...
Tur att det vekar vara några fler som inte har barn som är som hämtade ur en Pampers reklam. Kotten vill verkligen tutta hela nätterna. Vi har bestämt oss för att försöka sluta nattamma på sportlovet. Nu tränar vi lite. Det vill säga Kotten och Palten är i sovrummet. De har varit där i 35 minuter nu. Kotten har gallskrikit hela tiden och Palten har antingen svimmat av eller slitit av sig allt sitt hår som matadoren i Ferdinand. Det skulle jag i alla fall ha gjort om jag hade varit där inne. Jag sitter ute i vardagsrummet och låtsas som om jag inte hör och intalar mig själv "att när som helst nu, när som helst somnar han nog...".
Nu blev det tyst i en halv minut, men de var bara Kotten som behövde en andingspaus. Det tar på krafterna att skrika så att man nästan kräks i en halvtimme.
Nu blev det tyst i en halv minut, men de var bara Kotten som behövde en andingspaus. Det tar på krafterna att skrika så att man nästan kräks i en halvtimme.
What the f**k?!
Vi fick reklam från Pampers idag och där hade de en undersökning om när barn gör vissa saker. Bland annat står det att endast 26 % säger mamma eller pappa senare än sju månader. Kotten säger en massa grejer, men man måste nog ha ganska bra fantasi om man ska kunne uttyda några riktiga ord ur hans snack. Visst säger han ord som låter som saker, men det är nog knappast det han menar. Till exempel när han sitter och leker och säger babababa. Palten är ju övertygad om att han säger pappa, men jag är mer tveksam. När han säger Äääjjjj! Betyder det då hej? Eller när han ligger i sängen och säger dudde när han ser min tutte? Fast det har han bara gjort någon gång. Men han kanske säger tutte? Men ett rent mamma eller pappa har han inte sagt, och snart är han åtta månader.
Men ännu mer skrämmande var när det i undersökningen stod att 59% av barnen sov hela natten när de var mellan 0-3 månader! Va?! Hur är det möjligt? Kotten snuttar och tuttar hela nätterna och när jag pratar med andra i min omgivning som har barn i samma ålder så verkar de äta åtminstone en gång på natten. Men 3 månader, det är ju jättelitet! Bara 7% sov hela natten vid 7-8 månader och 9% vid 9-12 månader. Vad gör vi för fel?
Är det så här? Sov era bebisar hela nätterna så fort de kom ut u snippan och sen vaknade de på morgonen och sa "rara mor, kan jag få en sked fiskleverolja och en Dagens Industri att läsa?"??
Men ännu mer skrämmande var när det i undersökningen stod att 59% av barnen sov hela natten när de var mellan 0-3 månader! Va?! Hur är det möjligt? Kotten snuttar och tuttar hela nätterna och när jag pratar med andra i min omgivning som har barn i samma ålder så verkar de äta åtminstone en gång på natten. Men 3 månader, det är ju jättelitet! Bara 7% sov hela natten vid 7-8 månader och 9% vid 9-12 månader. Vad gör vi för fel?
Är det så här? Sov era bebisar hela nätterna så fort de kom ut u snippan och sen vaknade de på morgonen och sa "rara mor, kan jag få en sked fiskleverolja och en Dagens Industri att läsa?"??
Vrom!
För några veckor seda köpte jag Väldigt virkat av Erica Laurell och sen dess har jag självklart varit sugen på att virka något. Tillslut blev det denna
bil
Den blev väl kanske inte riktigt så snygg som jag hade hoppats, men den får duga som första virkprojekt. Vi får väl se om Kotten gillar den. Än så länge verkar han mer intresserad av mer barnvänliga saker som stereon, datorsladden, dörrkarmen och kartongen med pärmar som står i bokhyllan. Men det är ju svårt att konkurera med så spännande saker...
bil
Den blev väl kanske inte riktigt så snygg som jag hade hoppats, men den får duga som första virkprojekt. Vi får väl se om Kotten gillar den. Än så länge verkar han mer intresserad av mer barnvänliga saker som stereon, datorsladden, dörrkarmen och kartongen med pärmar som står i bokhyllan. Men det är ju svårt att konkurera med så spännande saker...Bring it on, Bulldog-nylle!
Idag gick vi drygt 9000 steg och Kotten sov nästan hela tiden, najs!
Dessutom hade vi sällskap med Palten när han gick till tåget. Det var roligt men resulterade i att han blev sen och fick springa som Forrest Gump sista biten. Det var ännu roligare. För mig alltså, inte för Forrest.
Dessutom hade vi sällskap med Palten när han gick till tåget. Det var roligt men resulterade i att han blev sen och fick springa som Forrest Gump sista biten. Det var ännu roligare. För mig alltså, inte för Forrest.
Vov vov!
Härom dagen var jag med i tidningen Metro. Ni vet när de ställer frågor till vanliga människor om någon viktig fråga och de vanliga människorna ger kloka svar. Jag var på stan med Kotten, Bratwursten och Miniwursten när en kvinna kom fram och fråga om hon fick ställa en fråga och jag vågade inte säga nej. När jag sen såg min bild i tidningen fick jag en chock. Är det så där jag ser ut?! Som en rödrosig bulldog med mössa?! När hände det?
Nu har jag därför inlett operation "lose baby weight". Jag ska inte äta så mycket onyttigt i veckorna och försöka gå en rejäl promenad varje dag. Promenaden idag på sex km gick i alla fall bra. Jag hade Metrobilden färskt i minnet och Kotten kände nog av min motivation för han sov hela promenaden. Duktiga Kotten! Nu ska jag bara hålla motivationen igång. Vi får väl se hur det går.
Nu har jag därför inlett operation "lose baby weight". Jag ska inte äta så mycket onyttigt i veckorna och försöka gå en rejäl promenad varje dag. Promenaden idag på sex km gick i alla fall bra. Jag hade Metrobilden färskt i minnet och Kotten kände nog av min motivation för han sov hela promenaden. Duktiga Kotten! Nu ska jag bara hålla motivationen igång. Vi får väl se hur det går.
The amazing Kotten!
Nu går det av ljusets hastighet här hemma. Både när Kotten far runt och vad gäller hans utveckling. Det är en otroligt stolt moder som medelar att Kotten nu kan:
*Sitta. Kanske inte så imponerande när ungen är 7½ månad. Men han har inte suttit förrut, bara varit ihop vikt som en liten fällkniv. Men så helt plötsligt i söndags satte han sig upp. Och nu sitter han jättemycket, och han lyckas (oftast, se föregående inlägg) parera sina ramlingar så han inte slår sig.
*Applådera. Han slår sina knubbiga små händer ihop och ler. Han gör det dock inte på beställning. Så när jag sitter och dunkar mina stora knubbiga händer ihop och säger "Bravvo, Kotten, bravvo!" tittar han bara skeptiskt på mig.
*Nästan krypa. Han står gärna och ofta på alla fyra, och nu har han börjat röra på armarna också. Men bara något litet steg eller så.
*Låtsasgråta. Han knycklar ihop ansiktet, formarmunnen som en liten rund, fyrkan och låter yyyhh, yyyhh! Kanske är det hans nya sätt att gråta, men det låter väldigt hitte på. Dessutom blir han alltid tyst om han får en majskrok eller blir upplockad.
*Förflytta sig framåt. Förut tog han sig bara bakåt, men nu kan han åla framåt också. Han spjärnar emot med tårna och drar sig framåt med hjälp av händerna. Målet är ofta stereon, skarvsladen till TVn eller Ebbe (den största i familjen)
*Gymnastiera. Han står på händer och fötter och lyfter kroppen uppåt mot taket. Ibland ställer han ner huvudet i marken och tittar bakåt. Det är i alla fall mer än vad jag klarar av. Men om jag vägde 10 kg kanske det skulle gå...
*Sitta. Kanske inte så imponerande när ungen är 7½ månad. Men han har inte suttit förrut, bara varit ihop vikt som en liten fällkniv. Men så helt plötsligt i söndags satte han sig upp. Och nu sitter han jättemycket, och han lyckas (oftast, se föregående inlägg) parera sina ramlingar så han inte slår sig.
*Applådera. Han slår sina knubbiga små händer ihop och ler. Han gör det dock inte på beställning. Så när jag sitter och dunkar mina stora knubbiga händer ihop och säger "Bravvo, Kotten, bravvo!" tittar han bara skeptiskt på mig.
*Nästan krypa. Han står gärna och ofta på alla fyra, och nu har han börjat röra på armarna också. Men bara något litet steg eller så.
*Låtsasgråta. Han knycklar ihop ansiktet, formarmunnen som en liten rund, fyrkan och låter yyyhh, yyyhh! Kanske är det hans nya sätt att gråta, men det låter väldigt hitte på. Dessutom blir han alltid tyst om han får en majskrok eller blir upplockad.
*Förflytta sig framåt. Förut tog han sig bara bakåt, men nu kan han åla framåt också. Han spjärnar emot med tårna och drar sig framåt med hjälp av händerna. Målet är ofta stereon, skarvsladen till TVn eller Ebbe (den största i familjen)
*Gymnastiera. Han står på händer och fötter och lyfter kroppen uppåt mot taket. Ibland ställer han ner huvudet i marken och tittar bakåt. Det är i alla fall mer än vad jag klarar av. Men om jag vägde 10 kg kanske det skulle gå...
IQ fiskmås
Palten och jag försökte räkna ut hur stor arean av vår stora runda matta är. Det var inte lätt. Skolmatten satt långt bak i lillhjärnan. Eller ärthjärnan, jag vet inte riktigt. Vi chansade på hur stor mattan skulle vara. Palten trodde tre, jag trodde fyra meter. Palten tyckte vi skulle ta diametern gånger diametern delat med två. Då blev det två komma åtta. Palten struttade runt och skröt över att han hade vunnit och var bäst. Jag tyckte vi skulle ta radien gånger radien gånger pi. Det blev fyra komma tolv. Palten tyckte det var hur knasigt som helst. Inte förrän vi sökt på nätet och sett att jag hade rätt gav han med sig. Jag var förstår en väldigt god vinnare. Jag brukar alltid sjunga I am the champion my friend... när jag sitter framför datorn, faktiskt!
Vi är alltså två gymnasielärare med examen från Uppsala Universitet. Det är ju tragiskt.
Fast ännu mer tragiskt är det ju faktiskt för Palten. Han är ju helknäpp!
Och för att förtydliga det måste jag bara skriva vad han gjorde nu. Kotten har nu börjat sitta men ramlar ibland bakåt. För en stund sedan ramlade han handlöst bakåt och slog i golvet med en högljudd duns. Han grät en stund men nu är det bra igen. Jag tyckte det var fascinerande, för om man själv skulle slå sig så skulle man ju gråta jättlänge. Palten tyckte "nä då, det är inte så farligt." "Men sätt dig på mattan då och sen faller du handlöst bakåt så får du se hur kul det är!" sa jag, varpå min knasiga, snart 30-åriga man sätter sig i skräddarställning och trillar handlöst bakåt på golvet. Han landar och ska precis säga att nä, det gjorde inte så ont, när han inser att det görju faktiskt skitont! (Nu tvingar Palten mig att skriva att det faktiskt inte alls gjorde ont, det var bara läskigt, faktiskt!) "Möh, det var ju jättlänge sedan man slog i huvudet, det liksom skramlar omkring därinne!" I laughed so hard a little pee came out...
Vi är alltså två gymnasielärare med examen från Uppsala Universitet. Det är ju tragiskt.
Fast ännu mer tragiskt är det ju faktiskt för Palten. Han är ju helknäpp!
Och för att förtydliga det måste jag bara skriva vad han gjorde nu. Kotten har nu börjat sitta men ramlar ibland bakåt. För en stund sedan ramlade han handlöst bakåt och slog i golvet med en högljudd duns. Han grät en stund men nu är det bra igen. Jag tyckte det var fascinerande, för om man själv skulle slå sig så skulle man ju gråta jättlänge. Palten tyckte "nä då, det är inte så farligt." "Men sätt dig på mattan då och sen faller du handlöst bakåt så får du se hur kul det är!" sa jag, varpå min knasiga, snart 30-åriga man sätter sig i skräddarställning och trillar handlöst bakåt på golvet. Han landar och ska precis säga att nä, det gjorde inte så ont, när han inser att det gör