Screw you, Buddha!
Buddha sa att allt vara lidande och det som orsakade allt lidandet var begäret. Att människor begär och törstar efter saker hela tiden. Kanske det stämmer. Men jag tycker att halva nöjet är att ha något att se fram emot. Just nu ser jag fram emot att få gå hem och ha helg och mjukbyxor och gå på bio med Benny och äta middag och gå på glöggfest och mysa med Kotten och Palten. Jag ser också fram emot julen och alla klappar och dofter och goda grejer man kan äta. Jag ser fram emot att se Kotten fira jul. Förra året var han liten som en tesked och dessutom ganska ledsen och gnällig eftersom han just fått sin första tand. Men nu är han stor och glad och provar gummistövlar i hallen och tjuväter på en bit kladdkaka som han hittar på en tallrik på soffbordet när man inte ser. Jag tror han kommer gilla julen.
Så screw you, Buddha! Jag törstar och begär och det är alldeles, alldeles underbart!
Snart så!
Nu är det snart december. Å som vi längtar. Paltfamiljen fungerar inte så bra i november har vi märkt. Allt är mörkt och blött och tråkigt. Men nu har vi tjuvstartat med adventsstakarna och det känns genast lite ljusare. Dessutom lyser Kotten upp i mörkret när han pussas blöta pussar, dansar runt, runt på runda mattan i vardagsrummet och mantrar sitt Buddha-mantra när han leker koncentrerat. Barbasysters yngsta tjejer har hummat så där när de är koncentrerade, och nu har Kotten också börjat. Det låter mysigt tycker vi, men vi är ju hans föräldrar så det gills väl knappast. När Paltens syster och hennes familj var här i helgen frågade deras yngsta dotter varför han lät så en ko, så smaken är väl som baken.
Annars händer inte så mycket. Fortfarande inte något jobb i vår, men det är ju några veckor kvar så vem vet. Palten kommer antagligen jobba på sitt jobb långt bort och kanske behöva veckopendla, men det kommer nog funka det med. Vi är hoppfulla. Vi har hört något om förskolplats till Kotten men vi har platsgaranti till januari, så något får vi väl.
Jag längtar dock efter jul. Som vanligt. Jag vill pyssla, göra julgodis och klä granen. Men kanske inte med de vackraste, sköraste kulorna i år, jag kan tänka mig att Kotten kommer vara väldigt nyfiken på dem. Plast är ju också fint, eller nåt. Kanske tyg och trä, det hade vi något år i början. Det får det nog bli. Snart så!
What the F?!
Jag har ingen ork att prestera på jobbet. Jag vet att jag bara ska vara här en månad till och trots att jag trivs så känner jag mig så less. Jag gör bara minsta möjliga insats hela tiden. Rättar det som behöver rättas, planerar det som behöver planeras och betar av mina lektioner för att sen kunna gå hem så snabbt som möjligt. Mycket har ju att göra med att jag vet att jag inte ska vara kvar här, så det känns så poänglöst alltihop. När det är konferans och de diskuterat vårterminen. Ja ja, det blir nog bra.
Dessutom drar vårt j-a hallprojekt ut på tiden eftersom idioterna som bodde i huset innan oss valt att lägga klinkersgolv rakt på den gamla korkoplastmattan. Vem gör så?! Till och med jag vet att man inte gör så. Det är som jag alltid sagt. Klinkersgolv är grunden till allt ont. Nu står Palten i hallen varje kväll och bilar bort gammalt klister och jag brottas med Kotten som vill läsa tusen trista böcker och klämma mig på tuttarna. Ska det vara så här? Var är mitt fasta jobb? Var är december? Var är ett jobb till Palten? Var är en hall utan unken doft från golvet?
Hela känslospektrat på en och samma gång
Det som lyser upp i höstmörkret är Kotten. Han är vild och glad och muar när han har ser bregottpaketet och håller hårt kring min hals när han ska sova och pussas massor. Hela tiden pussas. Blöta stora pussar med tänder eller utan. Mysigt, mysigt!
Julen känns också som ett ljus i slutet av tunneln. Få äta goda grejer, dricka glögg och tända tusen ljus, adventsljusstakar i alla fönster och världens största julgran som Kotten säkert välter så fort vi sätter upp den. Härligt, härligt!
Prisge Gud...
...datorsladden är hittad!
Men jag har inte hunnit ta så många bilder på huset än. Mycket på grund av att kameran redan var full.
Bland annat med bilder på Kotten som hjälper till att packa inför flytten.
Just nu stressrenoverar vi Kottens rum och siktar på att bli klara inför lördagens inflyttningsfest. Vi hoppas att det lyckas och att jag inte står och grinar i det fula blåa rummet sent på fredag natt.
Prisge Gud...
...datorsladden är hittad!
Men jag har inte hunnit ta så många bilder än. Mycket på grund av att kameran redan var full. Bland annat med bilder på Kotten som hjälper till att packa inför flytten.
Just nu stressrenoverar vi Kottens rum och hoppas på att bli klara inför lördagens inflyttningsfest. Vi hoppas på att det lyckas och att jag inte står och grinar i det fula blåa rummet sent på fredag natt.