mrs Pitepalt

Vissa dagar blir inget som man tänkt sig. Igår var en sådan dag. Det började med att jag skulle få sovmorgon. Vi brukar turas på helgen och Palten hade haft sovmorgon på lördagen och nu var det alltså min tur. Han och Kotten gick upp tjugo över sju. Jag kunde inte somna om först, men sen gjorde jag det lagom till de kom in igen. Klockan var då åtta och Kotten tog sig in i sovrummet, tätt följd av Palten invirad i sitt täcke. Jaha, då fick jag väl gå upp då. Palten mumlade att han kunde gå upp, men eftersom han sa det med sovröst så antog jag att det var ett erbjudande mest för syns skull. När jag väl var uppe insåg jag att klockan ju inte var åtta utan sju eftersom vi missat att ställa om klockorna.

Senare på dagen skulle vi få besök av ett par kompisar och deras lilla dotter. När Palten väl kom upp från sängen (ganska sent, typ 10, j-a sjusovare...) så skickade jag iväg honom och Kotten till Coop med en detaljerad shoppinglista. En punkt på listan var *Något gott bröd, typ limpa. Vi skulle bjuda på mackor med smaskiga pålägg och jag hade tänkt mig något gott bakat bröd som de ofta säljer. Men När Palten väl kom hem hade han med sig... rostbröd. Ett grovt rostbröd. Det är väl inte bjudbröd?! Jag, som hade stressat runt och städat hela huset, var redan sur och uppstressad och började självklart skälla på honom för att han hade köpt rostmackor när vi skulle ha bjudbröd. Han skällde tillbaka och sa att han tyckte det där brödet var gott. Vi kände oss verkligen redo för besök.

Efter det skulle jag stressa ihop en plåt muffins och sen skulle jag lägga Kotten. Jag sa till Palten att muffinsarna skulle vara inne femton minuter. Kotten vägrade somna och jag var för stressad för att trilskas med honom. När jag går ut från sovrummet märker jag att det luktar bränt. En titt på ugnen förklarar varför Någon (läs den klåfingrigaste Kotten någonsin) hade ändrat gradantalet från 175 till 300. Så muffinsarna var en smula mörkare än planerat. Sen fortsatte det i samma anda resten av dagen. Och i morse gick jag upp klockan tio i sju, dushade och gjorde mig redo för att åka hemifrån klockan åtta. När jag kommer upp på övervåningen ligger Palten och Kotten framför TVn och kollar på Bolibompa.
"Vad tidigt du gick upp" säger Palten.
"Vaddå tidigt? Gå upp klockan tio i sju om man ska gå hemifrån klockan åtta, det är väl inte tidigt?"
"Tio i sex."
"Va?!"
"Tio i sex gick du upp."
Då inser jag att vi fortfarande inte ställt om klockorna i sovrummet och jag har gått upp en timme för tidigt och att jag har nu en och en halv timme på mig att fördriva.

Men om man ska se det från den ljusa sidan ska man vara Palten. Han fick i och med detta nämligen sin tredje sovmorgon i rad. Grattis, Palten...