Norrtull, you are my Everest!
I helgen körde jag i Stockholm för första gången. Jag har varit lite skraj för att köra i Stockholm sen jag tog körkort för drygt ett år sedan. Det har känts så stort, så läskigt, så enormt många bilar och filer. Men så var vi på kalas för Ålla-bålle i lördags och då drack Palten en öl och jag var tvungen att köra. Alltså han drack den inte i smyg inne på toaletten och kom ut skrattandes elaka tomteskrattet, utan vi bestämde att jag skulle köra och gjuta beslutet i cement fick Palten dricka en öl. Det var inte alls så läskigt som jag har föreställt mig det i mina tankar. Nu var ju klockan ioch för sig ganska mycket och det var inte så mycket trafik, så jag fick väl en lite för positiv bild av bilkörning i Stockholm. Men kanske vågar jag testa igen. Om några månader. Kanske törs jag till och med köra in till Stockholm. Det verkar ju superläskigt. Speciellt när man kommer till Norrtull. Norrtull - huvva!
Jag är mycket stolt över dig!
Heja! Jag tycker att det är skitläskigt. Körde hem från Norrtälje i förra veckan och höll på att dö när jag var tvungen att byta fil typ tre gånger på två minuter. Sen skulle jag parkera men då fick det vara nog; då slängde jag upp dörren och satte mig på trottoaren och började grina. Så Magistern fick parkera istället. Hahaha, och här har man haft körkort i sju år...
King Lear - det känns skönt att höra!
Skolfröken - tur att jag inte är ensam!