mrs Pitepalt

Helgen spenderades i huvudstaden hos King Lear och hennes familj. Vi åt, julpysslade och gick på stan. På lördagskvällen var vi på middag hos Pulver-Eva och hennes sambo, det var trevligt. På söndagen pysslade vi lite mer och Palten köpte julklappar till mig. Två stycken som han gömde i vår väska och förbjöd mig att titta på. Nu är ju inte jag sex år så jag kan låta bli, men sugen på att veta är man ju. Men man kommer dock ihåg hur tråkigt det var när var liten och hade smygtitttat i förväg. All spänning var borta. Så i själva verkat är det det som hindrar mig från att glutta nu. Spänningen som försvinner.

Jag minns ett år när mamma hade gömt julklapparna i en stor garderob vi har. De var inte inslagna utan låg öppet i påsen, det var bara att öppna dörren. Som gjort för en sjuåring att sticka in sitt tjocka lilla huvud. Sagt och gjort, det gjorde jag, och vad fick jag se om inte en My little pony-drottning. Oh, my god! På julaftonsmorgon när jag skulle få öppna ett paket gick jag till mamma med paketet och sa "det här vill jag öppna, för det känns som en My little pony-drottning"

 Jag tror dock inte att mamma trodde på min variant...