mrs Pitepalt signing off

Jag har efter en hel del om och ganska många men bestämt mig för att byta blogg. Den nya bloggen kommer ha lösenord på vissa inlägg och kanske också innehålla en del bilder på barnen och förhoppningsvis uppdateras oftare än denna har gjort. Följ gärna med dit!

mrs Pitepalt - mitt liv som småbarnsmamma

Skriv en kommentar och lämna mailadress om ni vill ha lösenord.

Back to vardag

Idag var första vardagen efter Paltens sommarlov. Palten gick upp i ottan och åkte till jobbet och Kotten skulle till förskolan för första gången på 1½ månad. Jag har försökt lobba lite för förskolan den här veckan, men varje gång ämnet har kommit upp har Kotten bara sagt nej. "Snart ska du börja förskolan igen. Nej. På måndag ska du gå till förskolan och träffa alla kompisar. Nej I morgon ska du till förskolan, skoj va!? Nej." Så det var med viss bävan jag gick dit med honom i morse. Jag tänkte åka in till stan efter att ha lämnat och hade Knytet i vår gamla enkelvagn. När Kotten upptäckte det blev han inte nöjd. "Åka min vagn, åka min vagn!" så det slutade med att jag tog Knytet i BabyBjörn och Kotten knökte ner sin långa kropp i liggvagnen. Till förskolan kom vi i alla fall och när Kotten väl var där knallade han in hur lugnt som helst. Han vinkade knappt hej då utan började bara leka med alla saker hur lugnt som helst. Mycket skönt.

Därefter tog jag och Knytet tunnelbanan in till stan och han sov hela vägen, sweat! Det är verkligen stor skillnad att gå på stan med en enmånadsbebis än att gå på stan med en enmånadsbebis, en vild tvååring och en uttråkad trettiettåring. Den där lilla kan man ju bara stoppa i en BabyBjörn eller stoppa in en tutte i munnen på så blir han nöjd. Jag tror inte att de alternativen skulle funka så bra på de två större killarna, för att inte tala om vilka reaktioner man skulle få från de andra shopparna om man gjorde så. Fast jag skulle ioch för sig betala bra med pengar för att få se någon gå omkring inne på H&M med en kinkig Palten i en BabyBjörn.

Efter det hämtade jag Kotten på förskolan och nu sitter vi och tittar på Blixten Mcqueen och Kotten skrämmer mig med en studsboll han fick av Nocken och hennes familj. Det är en dinosaurie i bollen som morrar på mig så jag skriker av rädsla men då lugnar Kotten mig. "Det är bara rag, mamma. Ingen fara!" Knytet sover i vagnen och snart ska jag göra ugnspannkaka. Vardagen är inte så tokig trots allt.

Kotten hjärta Knytet

Idag blir Knytet tre veckor och han är fortfarande underbar och älskad av alla. Inte minst av sin storebror. Kotten vill gärna krama och pussa på Knytet och det senaste han börjat med är att lukta på honom. Han fräser lite med näsborrarna in och ut på Knytets ludna skalle och så säger han "luktar lite gott!" och jag kan inte annat än instämma.

Dessutom vill han gärna att Knytet ska vara med. Han har mer än en gång grinat sig svettig över att Knytet inte ligger med i sängen när han ska sova och nu har jag börjat ta med mig Knytet varje gång det är jag som lägger Kotten. Förut ville Kotten gärna hålla i mig när han somnade, men nu är det alltså Knytet som är nya favoriten. När jag la honom idag fick Knytet ligga bredvid Kotten i hans utdragssäng och Kotten låg relativt stilla och höll sin lillebror i handen och sen somnade han. Varför lägga dyra pengar på gosedjur när man kan göra en lillebor alldeles själv?



Vi har också hunnit vara på semester i Skåne där vi hälsat på King Lear och hennes familj i deras sommarstuga och Knytet har inte behövt ligga missnöjd många sekunder innan någon plockat upp honom. Dessutom har Kotten haft två kusiner att köra med och han har ägnat dagarna åt att titta på Blixten Mcqueen och säga att saker är hans. "Min boll, min bil, min skateboard". Det blir lite tröttsamt i längden. Speciellt när man går till en lekpark och Kotten sitter och harvar sitt mantra redan innan han hunnit ur vagnen, "min rutchkana, min gunga, min sandlåda". Snälla, säg att det är en fas och att era barn också varit så här?

Palten ligger på plus

När Kotten föddes diskuterade vi huruvida man ska ge en present till den nyblivna mamman eller inte. Jag tyckte att det lät väldigt trevligt och Palten tyckte att vi kunde disktera saken lite senare. Senare blev två år och Knytet föddes. Frågan togs inte upp igen, så jag var inte alltför hoppfull. Därför blev jag väldigt förvånad när han sa att han skulle åka och köpa sten till trädgården men istället kom hem med en stor vacker påse
  som såg alldeles för lätt ut för att innehålla tunga skifferplattor.

Extra glad blev jag när jag insåg att den inte bara innehöll den här vackra väskan

  utan även en necessär och en sminkväska


Så nu har jag inte bara triss i vackra pojkar, jag har även triss i vackra dyra väskor. Kan det bli bättre?

hits