The ring - part II

I går var vi och hälsade på ringen igen. Å det var med tunga bollfötter som jag gick de få stegen från bilen till det skära huset där ringen har fötts. Jag var helt säker på att den fortfarande skulle se ut som något man kräkts upp. Men det gjorde den inte! Den var mycket finare!

Själva fattningen hade blivit mycket nättare och tunare och stenen såg gigantisk ut, najs! I och för sig smalnade nu själva ringen av lite in mot stenen, något jag sa innan att jag inte ville den skulle göra. Men det gjorde ingenting nu. Jag tränar på att inte vara Bridezilla och bli oxtokig så fort allt inte går exakt som jag planerat. Jag börjar inse att det där bröllopet man drömmer och fantiserar om finns just där, i fantasin, och att det bröllop som kommer finnas i verkligheten antagigen kommer bli helt annorlund, men ändå jättebra. Eller det är vad jag intalar mig när jag funderar på hur mycket jag kommer störa mig på att ringen smalnar av....

One for the road

En sista blogg innan helgen.
Fyra dagar helg, helt underbart!
Fyra dagar med Palten, ännu bättre!

Vi ska slappa, filma (alltså titta på film inte något annat perverst),  fika, shoppa (förhoppnignsvis, men Palten håller hårt i sin plånbok nu inför bröllopet, dessutom går han med stränga magisterögon så fort jag öppnar lite på min lättfotade plånka) middaga, besöka, sova, tvätta (kanske) luncha, pussa, promenera, prata, laga mata, äta mata, åka bila... ja å nu kommer jag inte på något mer verb som slutar på A. Åtminstone inget vi ska ägna oss åt.

Eller jo, vi ska deklarera.

Ha en trevlig valborg alla!

Bling-bling

Aradil skickade ut en allmän utmaning till folk att visa upp sina smyckesgömmor. Jag brukade ha mina smycken i en Marimekkoskål när vi bodde i stor lägenhet när vi pluggade. Men nu bor jag i kappsäck och då har man inte plats för lyx som smyckesskålar. Därför visar jag upp mina favoritsmycken istället.
Baglady-halsband 11047-158  som jag fått av min fina Barbasyster. Eller ja, egentligen fick jag ett annat först. Men Barbasyster förstår att jag är en hemsk människa som byter presenter, så vi åkte dagen efter tillsammans och bytte till detta. Vackert!
11047-162 Pilgrim-halsband som jag fick av mina fröken-kompisar när jag fyllde 25. I lööööv it, men jag törs inte ha det så ofta för det första gick sönder och så fick jag ett nytt, men nu är det mer än ett år sen, så skulle det gå sönder nu kanske jag inte får något nytt.
 Hemmapysslade 11047-164 armband som får mina knubbiga handleder att se smalare ut. Najs!
11047-163 Fint, fint armband med ametister och pärlor å andra stenar som jag glömt namnet på (några kanske är rosenkvarts). Detta fick jag av Palten i julklapp för tre år sedan. Han hade köpt det alldeles själv, han är så duktig!
Den här11047-160  från Pandora, å andra sidan hintade jag  dock väldigt odiskret om att jag ville ha. Typ så här  "jag har hittat en ring jag vill ha i julklapp. Den finns i min storlek, jag har lagt undan den i ditt namn. Köp den senast i morgon. Tack!"  Den fick jag i julkapp för två år sedan. Den är fin och prinsessig med en liten ring som plingar och plongar när jag går. Mysigt!
Slutligen 11047-165 mitt senaste fynd. Ett billigt armband från Wedins. Blankt än så länge.

Nu skickar jag vidare utmaningen.
Visa ert Bling!

Nyklippt

Jag har varit hos frisören
11047-161
å jag är mer nöjd än vad jag va sist. I och för sig kanske detta har att göra med att jag förra gången betalade 1300 och såg likadan ut, och nu betalade jag 300 och ser också nästan likadan ut.
Fast just nu är det ju så där vackert och blankt som det bara blir när man är hos frisören. Varför? Hur gör de? Visst, de är utbildade så det blir ju bättre. Men även om jag fönar men liten fön och liten borste precis som dem så blir det inte blankt utan burr. Å när jag köper samma doftande produkter som de använder och sätter i håret så ser det ändå inte så där blankt ut, bara flottigt. Varför?
Nu ska jag i alla fall sitta här och njuta av mitt blanka hår de få timmar jag har det. I morgon kommer det vara burrig lejonman igen.

Man kan lita på Harry

Oh.
My.
God!

Hur bra får det bli???

Okej, kosta vad det kosta vill. Innan Palten och jag åker på smekmånad i juli måste vi se den. Det är ju bara SÅ bra!

B-laget

Dessutom har vi fått reda på att de ska ha fyra svensklärare på heltid i höst så vi fem behöriga lärare som jobbar där har nu sökt dessa tjänster. I dag på vårt departmentmeating fick vi veta att schackpjäsen skulle ta in fem sökande på intervju, och efter det skulle hon titta på oss. Det känns ju bra, kittlar dödskönt i kistan, sänder ut ett budskap av tillförlit och uppskattning, Helt enkelt jättebra!

Det är kvalitet

Jag känner mig ganska färdig med min skola, mätt helt enkelt. Det är bara en massa strul och fuffens. Aldrig bara enkelt och bra, alltid något problem eller bekymmer. Nu fick vi reda på att om någon är sjuk som undervisar matte, engelska eller svenska så kommer de inte ta in någon vikarie. Det blir inte kvalitet. Istället ska de klasser som inte har någon lärare gå in i andra klassrum. Vi har nämligen "smal och large groups" som min vicerektor kallar det. Det innebär att klasserna delas upp och några ur kanske tre olika klasser gått ihop och blivit en liten grupp. Dessa är i ett klassrum, medan deras klasser är i andra klassrum. Är någon sjuk ska deras klass gå till ett annat klassrum. Tillexempel om läraren som har en liten grupp är sjuk, då går eleverna i den gruppen in i sina vanliga klasser igen. Det är ju superduper bra tycker vår vicerektor. Det blir så mycket mer kvalitet för eleverna, verkligen, och dessutom är det ju inte alls så mycket jobbigare faktiskt, å men nä, vi får ju inte räkna det som en vikarielektion, såna kanske vi måste ta ändå, och jo visst det blir ju billigare för skolan eftersom de inte behöver ta in någon vikare. Det är en vinn-vinn situation. Vår superrika chef kan fortsätta flyga privatplan och vi kan pussla med eleverna till höger och vänster. Det är kvalitet!

Vad min korkade vicerektor glömt bort är att i svenskan så har vi inte "små" och "stora" grupper. Vi har svenska och svenska som andraspråk. Det är två helt olika ämnen! Dessutom är vissa av de "små" grupperna i svenska inte särskillt små. De kan bestå av tjugo elever. Ska då en hel klass komma in. Det kan ju bli 45 elever i en klass, men en lärare som läser olika ämnen. Men det är bra tycker min vicerektorö. Det är kvalitet!!!

Du ska få kvalitet där solen inte skiner, gubbjävel!


The inbjudningskort

11047-145 Så här ser våra inbjudningskort ut. Första tänkte jag att våra färger skulle vara grönt och rosa, men när jag hittade det randiga pappret var jag bara tvungen att köpa det. Sen klippte jag ut korten med en skärmaskin i skolan och Palten och jag spenderade en helg åt att klistra ihop dem.
De små bilderna 11047-146är embossade med guldpulver och ditsatta med 3D-kuddar.

Bara fredag kvar...

Torsdagen är över. Mycket skönt. Torsdagar är min längsta dag, eller åtminstone min dag med flest lektioner. Fyra lektioner och sen lunch, det brukar bara sluta på ett sätt. Å den sista lektionen började med att fyra elever kom sent med lapp från sin mentor. De första var bara allmänt stökiga och de andra två hade gått in på pojktoaletten. De var flickor. Tydligen är detta mycket farligt och dåligt på min skola, så min stränga vicerektor var tvungen att prata med flickorna i en halvtimme.

Men jag fick ett tips från en av mina nior om hur jag ska kunna fuska mig runt datasystemet och blogga i skolan. Får man göra så?

Scrapbooking light

Jag är egentligen inte så mycket för scrapbooking. Eller snarare, när andra gör blir det fint, när jag gör skulle det nog inte bli så fint. Dessutom vet jag inte riktigt vad jag skulle göra med mina scrapade saker. Men nu har jag i alla fall börjat på min nya kokbok,
 11047-151och det är nog så nära scrapbooking jag kommer komma.
Kokboken passar ju inte helt ihop med mitt inför-bröllopet-jag som inte borde äta sötsaker, men strunt samma, efter bröllopet är jag gift och kan äta mig tjock som en boll.
De här fina klistermärkena
11047-152 köpte jag på Lagerhaus. De är egentligen tänkt att sitta på glas eller metall, men med lite lim så fastnade de även på papper.
I boken är det inte så pysslat dock, mest recept. Men lite scraping 11047-154har det ändå smygit 11047-153sig in.

The sko

Eller skorna kanske man säger eftersom det ju är två...
På hemvägen köpte jag skor till bröllopet. Jag hade hittat ett par vita på Din sko som jag inte riktigt hade bestämt om jag ville ha eller inte, men så gick några veckor och tillslut kom jag fram till att det nog var min sko i alla fall. Men som vanligt när man har väntat för länge så är alltid mina skor i min storlek slut. Men tillslut efter många om och men så hittade jag dem. image147
280 kronor är ett helt okej pris tycker jag för vita klackskor. Hur ofta använder man sånt? Eller i alla fall inte jag.
Dessutom gillade jag klacken. image149Den var bröllopig och vit och inte alltför hög, så jag ser inte ut som något jättekvinna bredvid min lilla Palt.

(om du läser King Lear, inga blommor kom till skada under inspelningen)

Nedräkning påbörjad

Bara två ynka timmar kvar av mitt påsklov, och sen är det skola som vanligt.
King Lear och jag travade runt Kungsholmen idag, eller travade och travade... det kanske räknas mer som klampade runt med våra runda små bollfötter. Lång tid tog det i alla fall. Nu är jag utmattad och sitter här och ilskar över att jag glömt så mycket livsviktigt hos Palten. Ansiktskräm, mascara och mitt dyra salongsshampoo. Jag måste åka dit i övermorgon och hämta det. Palten är mer än nöjd. Jag anar en kupp.
Snart ska jag sova, men innan dess ska jag träna. Armhävningar, sittups och några konstiga rumplyft som förhoppningsvis formar om min enorma päronrumpa till en slank kiwi, eller något som inte är brunt och hårigt kanske... Ett körsbär.
Bara 40 arbetsdagar kvar till sommarlov!

Blomklädda stolar

Palten och jag köpte fyra stolar på loppis vid Ulva Kvarn för lite drygt ett år sedan. Stolarna var vackra, men hade trist sunkigt tyg. För några veckor sedan fick vi äntligen ändan ur och klädde om dem. Eller, jag säger vi, men jag menar ju självklart jag. Stolarna blev väldigt fina 11047-143tycker jag. Bortse gärna från vårt urtrista platsgolv a la hyresrätt.
Det blev även lite tyg över att klä in några små tavlor med. 11047-144Jag vet inte riktigt var de ska hänga så just nu får de samsas med vår lejonfamilj11047-142 på sekretären.

Ångest!

Å värsta sortens ångest! En hel veckas (lite drygt) ledighet och nu är det söndag igen. Jag gillar inte söndagar. I morgon är det måndag med inte mindre än två möten på jobbet och arbetsdag mellan åtta och fyra. Morr, morr, morr!

Varning, blödiga damer!

Under påsklovet (som är över i morgon - gråt gråt) såg jag och Palten Pingvinresan. För er som gillar djurdokumentärer och inte är blödiga, se den. För damer eller alla som gråter när djur dör, se den inte! Det var som en dödsfest för pingviner med Gösta Ekmans dramatiska röst i bakgrunden. Pingvinpappor som dog ensamma på isen, pingvinmammor som blev uppätna av leopardsälar, pingvinbebisar som frös ihjäl ínuti sina ägg, luddna pingvinbebisar som frös ihjäl utanför sina ägg och sist men inte minst lite mindre luddna, men fortfarande bebisar som blev uppätna av fula fåglar. Som en snuff-pingvin film med massor av döda pingviner som blir ett med isen eller övertäcks av snö. Gråt-gråt-gråt!
När den fula, hungriga fågeln kom höll Palten för mina ögon som på ett barn. Det var inte en tlevlig film!

Ännu en bröllopschock!

Fick precis höra av en kompis att restaurangen där vi ska ha vår bröllopsmiddag är till salu. Ett rykte enligt henne, men kanske sant. Å om det är sant, när ska det då säljas? Snart, innan sommaren eller efter. Mitt hjärta slår dubbelslag och magen har knutit ihop sig till en liten hård boll. Efter ringen är jag inte redo för ännu en bröllopschock. Palten bara skrattar och säger att det löser sig. Vi hittar alltid något annat ställe om det skulle vara så. Men va?! Vi skickade ut de sista inbjudningskorten förra veckan. Å igår ringde de första gästerna och tackade ja. MMMMmaaaaaa!
Jag orkar inte längre...

Påskmust!

Palten och jag åker till den lilla hålan i morgon. Jag firar första dagen på mitt påsklov och han firar att han har tre dagar kvar innan hans skola börjar igen. Det ska bli SÅ skönt med påsklov. Jag känner mig väldigt redo för att göra ingenting. Förhoppningsvis ska jag orka gå promenader varje dag. Jag måste gå ner några kilo innan bröllopet, annars kommer jag vara tvungen att ta små andetag hela dagen.
Idag har vi bowlat igen, men det gick inte alls lika bra som igår. Jag tror att mitt problem är tjocka tummar + svaga handleder. Men vad ska man göra åt det?
Nu är vi hos King Lear och har ätit smaskig mat. Köttfärsbiffar och parmesangratinerade svartrötter. Eller svartfötter som Palten trodde hon sa. I morgon ska jag träffa bebisen och sen bär det av. Av till lata dagar och inget internet. See ya!

Påsklov - härligt eller sugigt?

I morgon är det torsdag och sen är det lov. Härligt lov i många långa dagar. Å jag har nästan ingenting att rätta. Bara ett endaste litet grammatikprov som jag kommer ha i morgon och som kommer gå supersnabbt att rätta. Det är mycket bra planerat av mig. På sportlovet hade jag tusen papper att rätta och bedömma. Det suger. Det här lovet ska jag vara rättningsfri. Eller näst intill i alla fall. Härligt! Tyvär kommer jag nog också vara "internetfri", eftersom Palten fortfarande inte har bredband i sin lägenhet. Det suger!

Strike!

Palten och jag har varit och bowlat11047-141med Blonda-My och Ålle-Bålle. Jag fick fyra strikear och fyra spärrar eller sparrs eller vad sjutton det nu heter. Tyvärr vann dock Palten hela matchen, men bara med några poäng. På tredje plats kom Blonda-My som hade rännor och körde rull-bowling. Ålle-Bålle kom på sista plats. Något han tog väldigt hårt. Vilket man ju kan förstå. Jag var tvungen att bita Palten i armen bara för att han fick en sån där spärr eller sprint eller vad det nu hette.

Sen kom en av mina elever dit med sin pappa och lillasyster. Det kändes mycket suspekt. Men men, så är det väl.

Efter en och en halv timme betalade vi 330 kronor och gick hem. Lite ömmare i handlederna och mycket fattigare i börsen. Det smakar att bowla i Hufudstaden.

Injudningskort

Föresten har vi skickat ut inbjudningskorten nu. Alla utom fjorton. Som av någon anledning bara är från Paltens sida. Jag säger ingenting, men vi ansvarade liksom för våra egna gäster.... Jag ska försöka lägga ut bilder snart, men kameran är inlämnad på reparation, och det tar tydligen tusen år. Men snart så!

En sån där dag.

Idag var en sån där dag när man ifrågasätter sina livsval. Vad tänkte jag på och med, och hur kunde jag vara så dum? Ingen har varit rakt ut elak, alla har bara varit tonåringar. Vissa har varit rara och roliga och andra har varit...tja, tonåringar.

Dessa dagar infaller ofta när man själv inte är på topp. Å natten som gick var ganska hektisk, då Paltens syster födde barn och vi fick agera barnvakt åt en stycket sjuk tvååring. Det gick över förväntan bra, men man sov ju kanske inte allt för mycket. Som tur var gick allt bra, en liten tjej till (King Lears blonda pojke, som är den enda pojken i barnaskaran på både min och Paltens sida, tyckte det var typiskt) å vi längtar efter att få se henne snart.

Men när man då har sovit så där lite kan man ju bli lite stingslig och lat. Först orkar man inte säga åt eleverna så mycket, så min första lektion spenderades så här:
-mrspitepalt, har du en tatuering?!
-hm, ja
-mrspitepalt, när tatuerade du dig?
-när jag var 18
-mrspitpalt, gjorde det ont att tatuera sig?
-ja
-mrspitepalt, tatuerade du dig för att trotsa dina föräldrar.
-nej, för att jag tyckte det var übercoolt.
-jag ska tatuera mig när jag är 18 för att trotsa mina föräldrar. Över hela ryggen.
-okej, gör du det å så ringer du mig när du är 40 och berättar hur nöjd du är.
-mrspitepalt om du tatuerar in mitt namn på *något skumt slang för rumpan* så tatuerar jag in ditt namn på *skumrumpan igen*

Det var alltså första lektionen.

Andra lektionen började bra. Jag försökte få dem att skriva en reflektion kring en bok som ska vara inlämnad efter påsklovet. Det urartade dock snart i bitande och hängande ut genom fönstret och frågor som
-mrspitepalt, gjorde det ont att tatuera sig? (jag var inte naken, jag hade bara kortärmad skjorta på mig)
-har du några fler tatueringar?
-vardå?
å min absoluta o-favoritfråga
-mrspitepalt, visst kan man inte bli med barn om man får sperma i munnen.
Det var en sjua jag hade. 13-åringar. Skrämmande!

Tillslut satt jag som en hök och skrev ner alla som misskötte sig. När jag varit lat och trött hela dagen slutar det ofta i att jag blir stingslig och ilsk. Då brukar jag morra åt mina elever.
Den sista lektionen var alla knäpptysta, efter en hel del om och men. Jag var inte glad!

Nu är jag och Palten barnvakt åt den runda systerdottern. Hennes mamma, pappa och lillasyster kommer hem från BB i morgon. Jag är trött.

No who-hoing

som Chandler säger efter att ha ätit sig full på jelloshots. Å idag har det varit samma sak för mig. No who-hoing! Jag intog stora mängder rödvin igår på inflyttnignsfest hos gammal klasskompis, och idag har jag inte intagit någonting. Eller inte förrän nu när jag ätit två stora bitar hemlagad pizza. Men jag är fortfarande inte helt återställd.
Varför är man så dum? Varför slutar man inte dricka när man börjar skrikprata och tycka man har en massa bra idéer? Varför är man fortfarande som en tonåring när det är fest?
Morr morr morr!
Och NO who-hoing! 

hits