Muffinsdagen
Idag hade jag min läskiga fikadag. Jag spenderade fem timmar i köket igår, bakandes muffins. Jag har bakat muffins tusen gånger. Det brukar aldrig bli fel. Mussinsarna blir stora och pösiga och goda. Men den här gången var inte muffinsguden med mig. Alla muffinsarna blev platta och opösiga, och de var inte så goda heller tyckte jag. Men jag kunde ju inte låta bli att ta med mig dem och Palten påstod att han tyckte de var goda när jag tvingade honom att provsmaka några stycken. Så sagt och gjort. Idag bjöd jag 57 muffins till 36 lärare i åldrarna 32 - 61 (mest damer) Och de gillade dem! Nu vet ju inte jag om det helt enkelt är så att alla lärare gillar fika, eller att damer gillar bakat eller att de är väldigt artiga. Kanske en kombination av alla tre. Men så goda var de ju inte ens... Förutom de med hallon, päron och kardemumma. De var smaskiga. Men de andra var lite småtrista. Men alla bara ohade och ahade och undrade vem som bakat och sa att det var så gott. Jag blev alldeles generad och ville gömma mig under bordet. Som tur var hade jag lektion som jag kunde smita iväg till.
I morgon ska jag gå på adventssamling i kyrkan och titta på mina estetelever. Det ska bli trevligt. Sen är det bara en liten lektion och sen helg, och första advent!
I morgon ska jag gå på adventssamling i kyrkan och titta på mina estetelever. Det ska bli trevligt. Sen är det bara en liten lektion och sen helg, och första advent!
Det värmer ett fröken-hjärta!
Idag var det en härlig dag att vara lärare. I en av mina praktiska klasser läser vi Hon går genom tavlan, ut ur bilden av Johanna Nilsson. En jättebra och hemsk bok om Hanna som är tio år och blir mobbad och utstött av sin klass. Eleverna läser boken och sen svarar de på uppgifter och frågor när de läst till ett visst stycke.
Jag tycker boken är jättebra och här läst den själv nu för andra gången och legat hemma och gråtit. Eleverna verkar dock tycka att den är trist. Åtminstone de som klagar. Fast de klagar ju å andra sidan oftast. Några få har sagt att de tycker den är bra. Men så idag var det en kille. En sportig kille som inte läser så mycket annars enligt honom sjäv. Han hade läst ut hela boken, även fast det är flera veckor kvar. Och nu ville han veta om samma författare hade skrivit fler böcker som påminde om denna. Och han svarar jättebra på frågorna. Insiktsfullt och genomtänkt. Inte bara med två ord som många av de andra gör, bara för att bli färdig. Och nu vill han läsa mer!
Det värmer ett fröken-hjärta.
Jag tycker boken är jättebra och här läst den själv nu för andra gången och legat hemma och gråtit. Eleverna verkar dock tycka att den är trist. Åtminstone de som klagar. Fast de klagar ju å andra sidan oftast. Några få har sagt att de tycker den är bra. Men så idag var det en kille. En sportig kille som inte läser så mycket annars enligt honom sjäv. Han hade läst ut hela boken, även fast det är flera veckor kvar. Och nu ville han veta om samma författare hade skrivit fler böcker som påminde om denna. Och han svarar jättebra på frågorna. Insiktsfullt och genomtänkt. Inte bara med två ord som många av de andra gör, bara för att bli färdig. Och nu vill han läsa mer!
Det värmer ett fröken-hjärta.
Monday, monday - so trist to me.
Ännu en helg har flygit förbi. Huset var sådär. Kunde bli fint efter massor av jobb och två stycken rivningar av ett valv och en otroligt tacky fontän. Men för litet och för dyrt med tanke på allt jobb. Fast Palten var lite sugen. Men det är nog mer sug efter ett hus i allmänhet tror jag.
Resten av helgen var vi i Stockholm hos Bratwurstarna och syster Palt. Bara slappa och försöka undvika att tänka på att måndagen snart skulle var här igen. Och nu är den det. Och det är lika trist varje gång.
Och den här veckan är jag fikaansvarig. Det känns lite läskigt. Vårt personalrum består av många bestämda damer som säkert skäller ut en om man kokar kaffe fel eller inte plockar undan ordentligt. Men jag får baka något smaskigt så kanske de inte skäller på mig alltför mycket.
Resten av helgen var vi i Stockholm hos Bratwurstarna och syster Palt. Bara slappa och försöka undvika att tänka på att måndagen snart skulle var här igen. Och nu är den det. Och det är lika trist varje gång.
Och den här veckan är jag fikaansvarig. Det känns lite läskigt. Vårt personalrum består av många bestämda damer som säkert skäller ut en om man kokar kaffe fel eller inte plockar undan ordentligt. Men jag får baka något smaskigt så kanske de inte skäller på mig alltför mycket.
Hoppsastegsfredag
I morse hoppsastegshoppade Palten in i sovrummet och väckte mig. Jag kunde absolut inte förstå vad som kunde vara så roligt halv sju på morgonen. Men när han sa de magiska orden "det är ju fredag" kände jag mig också lite hoppsastegig. Dessutom en fredag som innebär husvisning, besök hos vänner och familj och en möjlighet att åka härifrån.
Jag vill verkligen härifrån nu. Det är inget roligt ställe.
Men om huset är allt vi hoppas på så kanske...
Jag vill verkligen härifrån nu. Det är inget roligt ställe.
Men om huset är allt vi hoppas på så kanske...
Min torsdag
I morse när jag vaknade och skulle ta på mig linserna upptäckte jag att de inte låg i sin behållare. Den var alldeles tom. Några som dock inte var tomma var mina ögon. Jag hade sovit med linserna på hela natten. Men det kändes rätt okej. När man pratar med optikern låter det ju som om man hellre ska gnaga av sig sin ena arm än somna med linserna i, men tji fick optikern. Mina ögon är så glada så. Eller så är det bara inbillning och ikväll när jag tar ut linserna följer hela ögat med. Hm.... kanske bäst att bara låta dem sitta i, för alltid.
Palten är på middag på sitt jobb så jag är mol allena, något jag tycker är ganska trist. För att liva upp det lite tänkte jag koka kola. Bara en månad och två dagar kvar till julafton. Vanlig kola och jordgubbskola. De vanliga kolorna blev goda, men lite för hårda. Det hindrar ju inte mig, så jag har redan satt i mig halva plåten. Men jordbuggskolorna.... jag vet inte. De kokar just nu, och det ser mysko ut. Men men, man måste väl prova nya saker. Om det smakar snusk är det ju säkert en och en halv timme kvar till Palten kommer hem. Så då hinner jagäta upp alla, nej jag menar ju slänga dem naturligtvis.
Palten är på middag på sitt jobb så jag är mol allena, något jag tycker är ganska trist. För att liva upp det lite tänkte jag koka kola. Bara en månad och två dagar kvar till julafton. Vanlig kola och jordgubbskola. De vanliga kolorna blev goda, men lite för hårda. Det hindrar ju inte mig, så jag har redan satt i mig halva plåten. Men jordbuggskolorna.... jag vet inte. De kokar just nu, och det ser mysko ut. Men men, man måste väl prova nya saker. Om det smakar snusk är det ju säkert en och en halv timme kvar till Palten kommer hem. Så då hinner jag
Utvecklingssamtal, gulp!
Idag ska jag ha utvecklingssamtal med två elever, plus deras föräldrar. Mycket läskigt!
Jag inbillar mig att föräldrarna ska tycka jag är en liten skit som inte alls borde få vara lärare. Att jag är alldeles för ung och har rosa Converse istället för fotriktiga Eco-skor. Att jag inte har någon aning om vad jag säger och att de vilken minut som helst ska ställa sig upp och skälla ut mig efter noter.
Antagligen kommer inget av det här hända. Men läskigt är det.
Min paranoida Palt
Min kära Palt är aningens paranoid. Han gillar inte när jag skriver om honom här på bloggen (tur att han inte läser så ofta) eller när jag lägger ut bilder. Han kom precis förbi och upptäckte att jag lagt ut bilder på vårt vardagsrum, och han blev inte glad.
"Men har du lagt ut bilder på vårt hem!?"
"Äh, det blir nog bra"
"Men fina, så kan man inte göra!"
"Tyst nu. Det spelar väl ingen roll."
"Men, du är ju inviteing the criminals!"
Tydligen läses min blogg av en massa inbrottstjuvar med övernaturliga kunskaper som kan nosa sig till en adress bara genom att titta på en bild, och dessutom har de en förklärlek för antika 50-talsprytlar, Lisa Larson figurer och billiga IKEA-prytlar. Vilka farliga skurkar!
"Men har du lagt ut bilder på vårt hem!?"
"Äh, det blir nog bra"
"Men fina, så kan man inte göra!"
"Tyst nu. Det spelar väl ingen roll."
"Men, du är ju inviteing the criminals!"
Tydligen läses min blogg av en massa inbrottstjuvar med övernaturliga kunskaper som kan nosa sig till en adress bara genom att titta på en bild, och dessutom har de en förklärlek för antika 50-talsprytlar, Lisa Larson figurer och billiga IKEA-prytlar. Vilka farliga skurkar!
Jaha...
Ännu en helg förbi, och nu är det måndag igen. Igen!
Idag jobbar Palten hemma, eftersom han var tvungen att jobba i lördags när de hade nåt slags öppet hus på hans skola. Skönt för Palten, men inte bra för mig. Nu vill jag ju bara att dagen ska gå ännu snabbare så jag kan gå hem till min Palt. Och måndagar är ju min tristaste och längsta dag. Eller inte längre än tisdagar och torsdagar, men med fler lektion, och genast känns de längre.
Nu är det dock bara fem veckor kvar till jullovet, så det borde jag väl kunna genomleva. Men jag vill ju jul nu. Eller först julmys och julgran och julpynt, och sen jul. Fast lovet skulle i och för sig kunna komma nu, så kan jag pynta loss ordentligt.
Idag jobbar Palten hemma, eftersom han var tvungen att jobba i lördags när de hade nåt slags öppet hus på hans skola. Skönt för Palten, men inte bra för mig. Nu vill jag ju bara att dagen ska gå ännu snabbare så jag kan gå hem till min Palt. Och måndagar är ju min tristaste och längsta dag. Eller inte längre än tisdagar och torsdagar, men med fler lektion, och genast känns de längre.
Nu är det dock bara fem veckor kvar till jullovet, så det borde jag väl kunna genomleva. Men jag vill ju jul nu. Eller först julmys och julgran och julpynt, och sen jul. Fast lovet skulle i och för sig kunna komma nu, så kan jag pynta loss ordentligt.
Före och efter - vardagsrummet
Jag skrev tidigare om vårt fula vardagsrum som skulle omtapetseras. Nu äntligen ska jag lägga ut lite bilder på hur det var och hur det är. Inte de vackraste bilderna kanske, men ändock, bilder.
En fisig brun färg
som den värdelösa tidigare hyresgästen hade målat dit. Trots att han var målare gjorde han inget bra jobb. Och då tänker jag inte bara på färgvalet
utan även det bortskavde på den här bilden, och även på andra väggar. Första regeln de borde få lära sig på målarskolan: "ställ inte in dina fula skinnsoffor och glasbord innan din fisiga färg har torkat!"
Så här ledsen
såg vår fina stringhylla ut framför den fisiga, skavda väggen. Och när målarfjanten sen bestämde sig för att "top it all of" med
en frän bård
då var det avgjort. Universums fulaste vardagsrum!
Nu är det vitt, kanske inte världens roligaste tapet och inget vi hade valt om vi betalat för den. Men ljust och rent.
sen att vi har ställt dit en del pryttlar och pinaler som inte var där tidigare kanske också påverkar
helhetsintrycket
Ungefär som när man ser före och efter-bilder i en veckotidning och personen ser jättesur ut på den första bilden och i den andra håller den på att skratta ihjäl sig och håller i en stor glass eller en tjock unge eller nåt, och man tänker oj, vad mycket lyckligare hon är efter sin make over
Ungefär så känner sig vår stringhylla nu. Full med grejer, och den är såååååå lycklig!
En fisig brun färg
som den värdelösa tidigare hyresgästen hade målat dit. Trots att han var målare gjorde han inget bra jobb. Och då tänker jag inte bara på färgvalet utan även det bortskavde på den här bilden, och även på andra väggar. Första regeln de borde få lära sig på målarskolan: "ställ inte in dina fula skinnsoffor och glasbord innan din fisiga färg har torkat!"Så här ledsen
såg vår fina stringhylla ut framför den fisiga, skavda väggen. Och när målarfjanten sen bestämde sig för att "top it all of" med en frän bård
då var det avgjort. Universums fulaste vardagsrum!Nu är det vitt, kanske inte världens roligaste tapet och inget vi hade valt om vi betalat för den. Men ljust och rent.
sen att vi har ställt dit en del pryttlar och pinaler som inte var där tidigare kanske också påverkar helhetsintrycket
Ungefär som när man ser före och efter-bilder i en veckotidning och personen ser jättesur ut på den första bilden och i den andra håller den på att skratta ihjäl sig och håller i en stor glass eller en tjock unge eller nåt, och man tänker oj, vad mycket lyckligare hon är efter sin make over
Ungefär så känner sig vår stringhylla nu. Full med grejer, och den är såååååå lycklig!Jag är less!
I helgen var vi hos Barbasyster. Palten var på herrmiddag på lördagskvällen, men jag hade tur och behövde knappt lämna huset. Det var härligt. Men i går när vi skulle åka hem kändes det mycket tungt.
Jag gillar inte att bo över två timmar från mina systrar. Dessutom gillar jag inte att bo här där vi bor. Det känns surt att bo i en lite småsunkig lägenhet med supersunkiga grannar och veta att snart måste man flyttstäda igen. Själva flytten känns inte jobbig, men själva flyttandet. Och sen frågan om var man ska flytta. För bo i en till hyreslägenhet i något år och sen flytta igen är både jag och Palten väldigt o-sugna på.
Jag vill ha ett hus nu! Helst skulle jag bo supernära båda mina systrar, vilket blir lite svårt eftersom de inte bor nära varandra och de bor båda i ganska dyra områden. Men nära vill jag bo. Närmare än nu. Helst inom en halvtimmes resväg. Och så vill jag bo i ett hus. Ett hus som är bara vårt. Där vi kan tapetsera och måla och inte ha jobbiga grannar som lyssnar på TV på hög volym så man hör mumlande röster när man ska sova. Det är ju som att sova med något läskigt spöke i väggarna. Dumma tonårsgrannar ovanför som är uppe sent!
Jag gillar inte att bo över två timmar från mina systrar. Dessutom gillar jag inte att bo här där vi bor. Det känns surt att bo i en lite småsunkig lägenhet med supersunkiga grannar och veta att snart måste man flyttstäda igen. Själva flytten känns inte jobbig, men själva flyttandet. Och sen frågan om var man ska flytta. För bo i en till hyreslägenhet i något år och sen flytta igen är både jag och Palten väldigt o-sugna på.
Jag vill ha ett hus nu! Helst skulle jag bo supernära båda mina systrar, vilket blir lite svårt eftersom de inte bor nära varandra och de bor båda i ganska dyra områden. Men nära vill jag bo. Närmare än nu. Helst inom en halvtimmes resväg. Och så vill jag bo i ett hus. Ett hus som är bara vårt. Där vi kan tapetsera och måla och inte ha jobbiga grannar som lyssnar på TV på hög volym så man hör mumlande röster när man ska sova. Det är ju som att sova med något läskigt spöke i väggarna. Dumma tonårsgrannar ovanför som är uppe sent!
Fredag = najs!
Nu är det äntligen fredag. Idag är det inte bara bra att det är helg, det är även bra att torsdagen och Paltens "sova borta dag" är över. Gårdagen flöt förbi ganska harmlöst, men trist. Jag tittade på Medium även fast jag sagt att jag inte skulle göra det. Det handlade om en mördare som bara gick på ensamma, hjälplösa kvinnor. Men varje gång det började bli läskigt så bytte jag kanal. Sen studsade jag in i sovrummet snabbt som bara attan, och ställde en stor påse med gamla VHS-band som vi ska slänga för dörren. Så om någon kom in skulle jag höra det och vakna och... ja, vad jag skulle göra sen är lite oklart. Men jag skulle vakna i alla fall.
Nu har jag två lektioner kvar och sen ska jag ta buss och tåg till Paltens jobb och sen ska vi åka till Barbasyster och co. Mycket bra!
Inte bra
Jag tar alltid av mig mina vigselringar när jag sover. De ligger i en liten äggkopp från Iittala som står på mitt sminkbord från 50-talet. Där har jag också två Marimekko-skålar med andra smycken. På morgonen tar jag på mig ringarna, det sista jag gör innan jag går till jobbet.
Förutom i morse.
När jag nyss var och ställde in min lunch i kylskåpet upptäckte jag att jag glömt ringarna hemma. Och det känns inte bra. Jag känner mig alldeles naken och oklädd. Kanske beror det också på att Palten ska på kurs i dag och därför ska sova borta och jag kommer att vara själv hela kvällen. Jag var alldeles virriga i morse. Sprang runt och letade efter saker och tittade under soffan så ingen läskig typ skulle ligga där och lura när jag kom hem. Jag är så dålig på att vara själv på kvällarna. Eller det är okej att vara själv om jag vet att han ska komma hem. Men när jag vet att han inte ska det är det inte roligt. Dessutom måste jag gå och lägga mig själv. Gå runt i lägenheten och släcka och försöka låta bli att inte gråta och tänka på läskiga saker. Det är mer än ett och ett halvt år sedan jag sov själv sist, och det är så jag vill ha det. Inte ensam, bara Palten!
Förutom i morse.
När jag nyss var och ställde in min lunch i kylskåpet upptäckte jag att jag glömt ringarna hemma. Och det känns inte bra. Jag känner mig alldeles naken och oklädd. Kanske beror det också på att Palten ska på kurs i dag och därför ska sova borta och jag kommer att vara själv hela kvällen. Jag var alldeles virriga i morse. Sprang runt och letade efter saker och tittade under soffan så ingen läskig typ skulle ligga där och lura när jag kom hem. Jag är så dålig på att vara själv på kvällarna. Eller det är okej att vara själv om jag vet att han ska komma hem. Men när jag vet att han inte ska det är det inte roligt. Dessutom måste jag gå och lägga mig själv. Gå runt i lägenheten och släcka och försöka låta bli att inte gråta och tänka på läskiga saker. Det är mer än ett och ett halvt år sedan jag sov själv sist, och det är så jag vill ha det. Inte ensam, bara Palten!
Längtar!
Det snöar ute och nu längtar jag ännu mer efter december och jul och jullov. Längtar efter julmust, juleskum och pepparkakor med ädelost. Längtar efter glögg, knäck och kola. Längtar efter adventsljusstakar, tomtar och julgran. Längtar efter lussebullar, julskinka och sill. Längtar efter klappar, julkort och lack.
Längtar!
Längtar!
Hur dålig är man egentligen?
När man är vuxen och har ett jobb, borde man vara så här uttråkad då? Speciellt när man jobbar som lärare. För att vara en bra lärare måste man väl vara superengagerad och intresserad och läsa tusen böcker om sina ämnen varje kväll, och gärna sitta till klockan mitt i natten och förbereda lektioner och rätta skrivningar? Annars är man väl inte bra?
Men jag orkar inte göra allt det där. Jag bryr mig visst om mina elever, jag vill att de ska lära sig saker och tycka lektionerna är roliga och intressanta och jag försöker planera lektioner som de gillar. Men jag orkar inte sitta hela kvällarna och läsa på och förbereda. Jag gör det som krävs, och därmed basta! Men hur dålig lärare är man då?
Man vill ju vara en bra lärare. En sån som de gillar och respekterar och kommer ihåg i efterhand, men ändå orkar jag inte ägna hela kvällarna åt skolarbete. Jag är för trött och vill titta på TV och pussa på min Palt. När jag kommer hem från jobbet är jag ledig, åtminstone om jag kan vara det. Självklart går det ju inte alltid, och då jobbar jag. Men oftast går det, och då är jag ledig. Palten sitter mycket mer med jobbat på kvällarna. Planerar, rättar och power pointar. Han är så duktig, och säkert en mycket bättre lärare än jag.
Har man valt rätt yrke då, när man känner så här?
Men jag orkar inte göra allt det där. Jag bryr mig visst om mina elever, jag vill att de ska lära sig saker och tycka lektionerna är roliga och intressanta och jag försöker planera lektioner som de gillar. Men jag orkar inte sitta hela kvällarna och läsa på och förbereda. Jag gör det som krävs, och därmed basta! Men hur dålig lärare är man då?
Man vill ju vara en bra lärare. En sån som de gillar och respekterar och kommer ihåg i efterhand, men ändå orkar jag inte ägna hela kvällarna åt skolarbete. Jag är för trött och vill titta på TV och pussa på min Palt. När jag kommer hem från jobbet är jag ledig, åtminstone om jag kan vara det. Självklart går det ju inte alltid, och då jobbar jag. Men oftast går det, och då är jag ledig. Palten sitter mycket mer med jobbat på kvällarna. Planerar, rättar och power pointar. Han är så duktig, och säkert en mycket bättre lärare än jag.
Har man valt rätt yrke då, när man känner så här?
Vardag igen.
Nu är det efterlängtade och härliga höstlovet över. Vi har sovit, slappat, ätit, shoppat och umgåtts. Det har varit så härligt. Men hela tiden den där gnagande tanken att man borde kanske planera något, eller förbereda något, eller åtmistone använda någon av arbetsböckerna som huvudkudde när man lutar sig tillbaka i soffan med en påse smågodis, ett gäng syskonbarn och en bra Pixar-film. Men icke.
Nu har tre av dagens fyra lektioner avklarats, och jag räknar ner dagarna till jullovet. 31 vanliga arbetsdagar kvar. Tju-tju!